Tacksamhet

Textstorlek:
Annons:

Tänk att slå upp ögonen en tidig morgon och bredvid dig ligger en liten ljuvlig människa och bara tittar, tittar dig rakt in i ögonen utan att säga någonting. Jag är yrvaken men blir med ens klarvaken – i tanken.

Solens strålar letar sig in mellan spetsgardinerna och rullgardinen. Det är tyst i kammaren på torpet. Stunden blir såpåtaglig där vi ligger bredvid varandra i bäddsoffan, vårt lillabarnbarn och jag. Jag känner en lycka och tacksamhet i stunden. Ett litet enkelt ögonblick i livet som jag med ens stoppar undan i mitt hjärta. Hon kryper nära mig och vi läser en bok innan vi kliver upp till ett frukostbord som farfar har dukat upp på glasverandan.

Tacksamhet, jag smakar på ordet och inser att det är något jag tänker allt oftare på. Kan det ha med åldern att göra tro? Att jag ser på saker på ett annorlunda sätt än tidigare.

Nu när terrorn har kommit närmare oss, när tiggare finns i vår stadsbild och människor flyr från sina länder, ja då blir tacksamheten för det vi har mera påtaglig.

I det lilla finns också glädjeämnen som gör sig påminda då och då och som jag känner en oerhörd tacksamhet för. Naturen och tystnaden vid sommarstugan är ett. När jag ställer in nyplockade blommor lite här och var är jag lycklig. Jag njuter när jag tillsammans med grannarna får krypa in i bastun nere vid sjön. Jag till och med njuter när jag skriker i högan sky över att Mälaren är kall när jag kastar mig däri.

När en av de saker jag är extra mycket tacksam för, den lilla tingesten som förenklat mångas vardag, hamnar på fel ställe kan det bli riktigt tokigt. Min nyinköpta mobil, som jag hade placerat i bakfickan på jeansen, åkte nyligen ner i en toalettstol när jag var ute på jobb. Jag tvekade inte en sekund att stoppa ner handen och fiska upp den splitternya mobilen. Sen kom irritationen över min klantighet och tjurigheten då det tog verkstaden tio dagar att övertygas om att den inte gick att laga. Därefter tacksamheten över att jag faktiskt tog en försäkring. Med en ny mobil i handen passerar jag med en kasse fylld av godsaker tiggaren vid affären. Sen ser jag nyheter och hör om världskatastrofer och blir påmind om den mobilkatastrof som drabbade mig och som, när jag får perspektiv, skäms för. Den nya kommer aldrig att ligga i min bakficka. Det kommer den att vara tacksam för och jag kommer att vara tacksam när barnbarnet säger, läs en saga till.

Kerstin Svensson

Annons: