Vill ha viltet utanför åkern

Einar Pettersson och Bengt-Åke Karlsson sätter upp elstängsel runt en hel åker med oljeväxter ör att hålla hjortarna borta. foto: Karina Frölund
Textstorlek:

Under förra året fick länsstyrelsen in 33 ärenden om skyddsjakt på klövvilt som orsakat skada på lant- och skogsbruk. 28 av dem var på dovhjort, tre var på kronhjort och två berörde både dov- och kronhjort.

Annons:

De flesta ansökningarna kom från två områden med stora dovhjortstammar enligt Johan Varenius på länsstyrelsen.

Skyddsjakt ska ge drabbade lantbrukare en möjlighet att störa det vilt som orsakar skador.

Enligt Johan Varenius gäller merparten skador på växande gröda under mars och april.

På en åker utanför Runtuna jobbar Einar Pettersson och Bengt-Åke Karlsson sammanbitet med att sätta upp elstängsel runt oljeväxterna.

I snålblåsten på gärdet har de 12 hektar av Åresta gårds mark att stängsla.

– Ja, det är tvunget. Du ser fläckarna där hjortarna har ätit. Det kan vara flockar på upp till 30 djur, säger Einar Pettersson.

Bengt-Åke Karlsson berättar att de gått runt och kollat först i dungarna så de inte stängslar in djuren istället.

Länsstyrelsen betalade ut 48 198 kronor i ersättning för viltskador förra året. Men ersättningen betalas enbart ut för skador som orsakats av fredat vilt. I Sörmland handlar det oftast om fåglar som trana eller vitkindad gås, inte hjortar eller vildsvin som får jagas.

– Jag brukar bli utkallad att antal gånger per år för att kolla skador på plats, säger lantbrukare Jan Farneborn som är länsstyrelsens besiktningsman i Vrena.

Det är inte lätt att veta vilken sorts fågel som orsakat skadorna. Ibland får han åka till platsen när det är fåglar i grödan för att avgöra om det är fredade fåglar.

– Tranorna kan vara oerhört sofistikerade och plocka upp åkerbönorna när de nyligen såtts. De gör ett litet hål och plockar upp bönan. Det är som om de kan känna lukten av den eftersom de är så exakta. Det är inte alls som att se spåren av vildsvin som bökat runt i marken, säger Jan Farneborn.

– Nu har vi skrämselutrustning som vi kan låna ut till skadedrabbade lantbrukare. Tyvärr är den mest effektiv i början, sedan genomskådar fåglarna den.

Han får också en del uppdrag som handlar om hjortar och vildsvin. Då handlar det ofta om tvister mellan markägare och arrendatorer. Ett sånt uppdrag betalar ofta arrendatorn.

– Ofta handlar det om att markägare och arrendatorer är i konflikt om hur stora skadorna är.

Karina Frölund

Annons: