Ser framtid i lantbruket

25-årige Tobias Larsson tog över lantbruket och byggde nytt. Han tror på lantbrukets framtid. Foto: Karina Frölund
Textstorlek:

​– Jag visste att jag skulle få jobba mycket, men kanske inte så här mycket, säger Tobias Larsson utanför Malmköping.
Många familjer väljer att lägga ner när det är dags för generationsväxling, men han tog vid och satsade på att bygga nytt.

Annons:

I januari 2015 köpte Tobias djur, lager och maskiner av sin pappa. Desutom byggde han en ny ladugård under förra sommaren. Han är yngst av tre bröder och den enda som ville fortsätta med lantbruket.

– Innan jag tog över pratade hela familjen igenom det. Alla var överens om att jag skulle ta över och hur det skulle gå till.

Det är inte längre självklart att barn till lantbrukare vill ta vid när det är dags för föräldrarna att gå i pension, ofta väljer de andra yrken istället. De har växt upp under år då lantbruket förändrats stort och rationaliserats kraftigt och vet att det finns två sidor av livet på landet.

I ena vågskålen ligger utomhusarbete i naturskön miljö med frihet under ansvar, medan det i den skålen kan ligga dålig lönsamhet, hårt arbete och ett magert socialt liv.

– Jag pratar ständigt i telefon, det är ett slags socialt liv. Jag visste förutsättningarna eftersom jag utbildat mig och jobbat inom lantbruket i flera år.

Under tiden Tobias harvar och sår pratar han med kompisar som kanske gör samma sak. Och intervjun plingar det i hans telefon. Sms väntar på svar och någon ringer, men det får vänta.

– Ibland tänker jag på kompisar som jobbar färre timmar och tjänar mer pengar. Lantbruk är en tuff men rolig bransch. Men det är det här jag vill göra.

Under vårbruket jobbar han från sju på morgonen till midnatt. Eftersom han också har entreprenadverksamhet sår han även andra lantbrukares åkrar.

– Det är jättekul att jag fått chansen att köra åt grannar.

Han har alltid tyckt om lantbruket. Det började med intresset för det som rullade och lät.

– Jag körde traktor tidigt, för tidigt, och gillade även andra maskiner. Men nu är det helheten som är intressantast. Jag odlar foder med kvalitet till djuren som i sin tur växer fint och ger ett bra pris. Hela kedjan är viktig.

Tobias gick gymnasiet på Ökna, jobbade på andra gårdar och utbildade sig till driftledare på Yrkeshögskolan Vreta. I år kommer Vretaklassen på återträff hos Tobias. Lantbrukare, djurskötare och grönsakodlare från Småland till Jämtland ska umgås och snacka skit.

Han ler och berättar att de ses en gång om året.

– Det är ett kanonbra kontaktät och vi inspirerar varandra. Det är jättekul att de kommer, men det är lite press också. Jag måste så i väldigt snygga, raka rader.

Nu jobbar han hårt under en stor del av dygnets timmar och ska anställa en kille som går ut skolan om några veckor.

– Pappa lägger fortfarande ner många timmar i lantbruket och jobbar åt mig. Med en kille till tänkte jag att åtminstone pappa skulle få mer ledigt.

Krisen för mjölkbönderna påverkar även köttbönderna. Det blir färre kalvar och de blir dyrare.

– Man får räkna med förändringar och förhandlingar. En stor skillnad mot förr är att lantbrukarna som utbildas i dag blir företagare.

Han vill utveckla verksamheten ytligare. Men eftersom att han får vänta på beslut från myndigheterna efter senaste byggnationen står han nu och trampar.

– Det anses extremt viktigt att jag lämnar in mina uppgifter i tid till olika myndigheter, men deras svar kan dra ut på tiden hur länge som helst utan att de bestraffas.

Karina Frölund

Annons: