Saven tas före fullmåne

Att tappa björksav på PET-flaska är enkelt. Men Allemansrätten gäller inte. Det krävs tillstånd från markägaren för att göra ett ingrepp och hål måste lagas noga. Att borra hål i ett levande träd är ett stort ingrepp. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

​Björksaven har kommit igen. I dag säljs de ädla dropparna för hundralappar i hälsokostbutikerna men att dricka björksav har i hundratals år ansetts som en välgörande huskur. Och just precis i dagarna, innan vårens fullmåne, rinner den till som bäst.

Annons:

Den finaste saven ska tas från björkarna så snart snön har försvunnit men innan knopparna brister. Dagstemperaturen bör också ha passerat åtta grader.

Men kanske viktigaste av allt, i alla fall enligt den gamla bondepraktikan; saven ska tas när den rinner som bäst och det är mellan nymåne och fullmåne i april. Alltså precis i dagarna.

Savtappning är en urgammal svensk tradition som nådde sin kulmen under 1700- och 1800-talet. Då tappades inte bara björken, utan även många andra arter på sin sav.

Men att tappa träd på sin vätska och näring kräver kunskap.

Man gör ingrepp på något levande och måste ta hänsyn.

Det gäller att hantera borr och kniv med förnuft. Och reparera den skada man vållat.

Björksaven var förr ett viktigt vitamintillskott på våren. Och det är just på grund av sina vitaminer den åter blivit så populär.

Obekräftat och enligt den gamla folktron sägs björksaven fungera som ett bot mot lungsjukdomar, förkylning, hosta, kolik och njursten.

Eftersom hållbarheten är kort drack man också björksav intensivt under några veckor för att blåsa liv i kroppen efter vintern, att ge märgen ny näring talade många om.

Som skönhetsprodukt har björkvatten använts flitigt genom århundraden. I Sverige sa man ofta att den som tvättade sig med björksav blev vacker. Kanske är förklaringen så enkel som att man på den tiden inte tvättade sig så ofta, vilket gjorde att saven gav en påtaglig ren effekt.

I England ansåg man under 1600- och 1700-talet att björksav blekte bort fräknar och fläckar, vilket var ett problem för engelsmän med ljus hy. Även idag finns skönhetsprodukter i handeln med björksav i.

Då handlar det mest om shampo för att bleka blont hår och som ingrediens i ansiktskrämer. En liten björk, med stammens diameter på ca 15 centimeter, kan producera upp till fem liter sav per dag. Ett större träd med en diameter på 30 centimeter, upp till 15 liter per dygn. Det är bara en liten del av detta som kan samlas in, om man är seriös och inte vill skada trädet. Högst två liter per år är en rekommendation. Och man bör inte tappa samma träd fler år på rad.

Färsk björksav är mycket ömtålig. Även kyld, håller den sig bara upp till två – tre dagar. Hållbarheten kan förlängas genom infrysning eller pastörisering, men pastörisering förstör en del ingredienser och kan förändra smaken av produkten.

Att försöka konservera björksaven har heller inte varit särskilt framgångsrikt, men det går att blanda i fem procent Atamon i drycken. Det är dock inte vetensakpligt dokumenterat vad effekten blir. Bäst är alltså att dricka den direkt och färsk.

Lena Magnergård

Annons: