Rädsla trots säkrare vardag

Den 11 september 2001 flög två kapade flygplan in i tvillingtornen i New York. Idag är rädslan för terrorattentat större än någonsin. Foto: Arkivbild/TT
Textstorlek:

​Terrordåd, som attentaten i Bryssel, utförs i syfte att skapa skräck.
Och vår rädsla för attentat och krig är starkare i dag ur ett historiskt perspektiv – trots att Sverige blivit mycket säkrare, enligt historieprofessorn Gunnar Åselius.

Annons:

Rädsla är en överlevnadsinstinkt – det är naturligt att människor blir rädda när massmord på oskyldiga människor gång på gång utförs av terrorister i vår geografiska närhet.

Men enligt Gunnar Åselius, professor i historia vid Försvarshögskolan i Stockholm, är Sverige ett långt tryggare land i dag jämfört med exempelvis under kalla kriget, när världskrigen rasade, eller för hundra år sedan då rädslan främst hade andra orsaker.

– Den typ av rädsla människor har för terrorism och krig i dag har en mer apokalyptisk och definitiv karaktär än äldre säkerhetspolitiska hotbilder och begrepp, som exempelvis ”rysskräck”, säger han.

Han exemplifierar med Sven Hedins pamflett ”Ett varningsord” från 1912 där faran för en rysk ockupation konkretiseras med beskrivningar av hur kosackerna inkvarterar sig i en röd stuga i Lill-Jansskogen i Stockholm, vattnar sina hästar i Molins fontän i Kungsträdgården och strör halm kring Karl XII:s staty.

– Det är en ockupation som framstår som ganska idyllisk. Det har inte den här karaktären, som rädslan för terror har i dag.

Statistiskt sett är vi säkrare nu än på länge ur ett historiskt perspektiv.

För hundra år sedan, och långt tidigare, låg den starkaste skräcken i vardagen. Infektionssjukdomar skördade massvis med liv och många miste sina barn. Arbetslöshet, skilsmässor och utomäktenskapliga barn fick stora sociala konsekvenser.

– Det fanns en massa saker i människors vardagsliv som måste ha ingjutit skräck och vånda. Vår tillvaro framstår som ganska trygg vid en jämförelse, säger Gunnar Åselius.

Hur har rädslorna förändrats under 1900-talet?

– På 1950-talet och sedan återigen på 1980-talet handlade rädslan främst om kärnvapenkrig och förintelse. Den rädslan existerar inte på samma sätt.

Efter kalla kriget ersattes kärnvapenhotet av rädsla för ”massförstörelsevapen” och otill-
räkneliga ”skurkstater” som Nord-
korea.

– Men det är ändå inte samma typ av hot om världsundergång, som i alla fall var en möjlighet i Europa fram till 1980-talets slut.

I ett kortare och mer lokalt perspektiv kan man se att brottsligheten minskar i Sörmland men otryggheten består.

Brottsförebyggande rådets, BRÅs, Nationella Trygghetsundersökning för åren 2006 till 2015 visar att 15,7 procent av befolkningen i Sörmland utsattes för brott 2005. Tio år senare, 2014, har siffran sjunkit till 14,2 procent.

Sörmlänningarnas känsla av otrygghet har svängt lite fram och åter mellan 2006 och 2015. De svarade på frågan om de kände sig otrygga på kvällen utomhus eller om de avstod från att gå ut på kvällen.

2006 tyckte 20 procent av sörmlänningarna att det var otryggt att gå ut på kvällen eller att de avstod från det. 2012 hade siffran sjunkit till 12 procent, men förra året hade känslan av otrygghet ökat igen, till 18 procent.

I samma undersökning har BRÅ också frågat om sörmlänningarna tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren och det tror många. 2015 trodde 82 procent av sörmlänningarna att antalet brott har ökat.

Filip Norman/TT
Karina Frölund

Annons: