”De har gjort ett hafsverk”

Samina Pettersson läser första året på Öknaskolans inriktning djur, men hade valt annorlunda om det inte gick att plugga vidare. Något som många befarar händer om Skolverkets förändringar går igenom. Foto: Maria Karelius
Textstorlek:

​Skolverkets förslag på en ny utformning av naturbruksgymnasierna får stark kritik från flera håll, bland annat för att möjligheterna att plugga vidare blir sämre.
– I min värld har de inte tänkt igenom förslaget ordentligt, säger Öknaskolans rektor Per Fermvik.

Annons:

Per Fermvik tycker att förslaget är omodernt och inte blickar tillräckligt mycket framåt.

– Det här är elever som kommer att vara yrkesverksamma i 50 år när de kommer ut. Då kan man inte bygga ett system som bygger på hur verkligheten såg ut i slutet av 1990-talet.

Egentligen handlar det om två olika förslag som Skolverket arbetar med. Det första rör programen och deras mål, och kommer att beslutas av regeringen. Det andra behandlar ändringar i ämnesplanen.

– Om allt går igenom kommer det vara svårt för oss att utbilda kompetent yrkesfolk sett över tid, säger Per Fermvik.

Han är inte den enda som ifrågasätter förslaget. Framförallt är det utformningen av programmen och deras mål som fått skarp kritik, bland annat av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, KSLA, och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

De tycker att inriktningarna på naturbruksgymnasierna blir för smala, vilket i sin tur gör det svårare för eleverna att välja kurser som kan behövas för att bli behöriga till vissa högskolekurser.

– Det kommer inte bli omöjligt att plugga vidare, men det kräver mer av eleverna, håller Per Fermvik med om.

Och många Öknaelever vill plugga vidare efter studenten.

– Tittar man på statistik från tiden före gymnasiereformen 2011 läste mellan 25 och 30 procent av eleverna vidare inom tre år. Det är en hög siffra för att vara ett yrkesprogram. Många elever har ett tydligt mål att de vill bli veterinärer, lantmätare eller agronomer och behöver den dubbelkompetens de får här med naturbruksutbildningen med naturvetenskaplig behörighet.

Men i det nya förslaget har ord som naturvetenskap försvunnit från programmålen. Det kan låta som petitesser att stryka några ord, men målen styr vad skolorna kan utbilda elever till inom ramarna för naturbruksgymnasiet och kan ha stora konsekvenser.

– Man bygger in avsmalningar och trångsynthet i styrdokumenten. Det är inte bra. Tvärt om vill man att de ska vara vidlyftiga och att de kan anpassas efter lokala och regionala förutsättningar.

Öknaskolan har till exempel ett program för jakt och viltvård, men ordet jakt är struket i det nya förslaget vilket innebär att utbildningen inte skulle kunna fortsätta så som den ser ut i dag.

Hur de nya förslagen skulle påverka elevantalet på Öknaskolan vill inte Per Fernvik spekulera i, men eleven Samina Pettersson, på inriktning djur, hade inte valt skolan om hon inte kunde plugga vidare efteråt.

– Nej, för det är en säkrare framtid med högskolestudier, säger hon.

Carl Persson som läser lantbruksinriktningen är inne på samma spår och tycker inte att om att möjligheten till högre studier kan försämras.

– Det är dåligt för oss som kanske vill söka vidare. Jag vet faktiskt inte om jag hade valt den här skolan då, säger han.

Axel Jonsson pluggar jakt- och viltvård och tror att det går att få jobb i branschen utan att plugga vidare. Han vill jobba med lite av varje och då känns inte en utbildning på högskolenivå aktuell.

– Jag hade nog valt den här skolan även om den inte var högskoleförberedande, säger han.

Öknaskolan har inte blivit tillfrågad av Skolverket att ge sina synpunkter kring förslaget om programutformningen. Det har inte KSLA och SLU heller, de skickade in sin kritik på eget initiativ. Båda ifrågasätter att så få instanser har blivit tillfrågade, och varken någon högskola eller något universitet. De kritiserar också den korta svarstiden.

Eva-Lotta Eriksson
Maria Karelius

Annons: