Cyberattacker mot Sverige

Textstorlek:
Annons:

Inom loppet av någon vecka råkade svenska medier ut för allvarliga överbelastningsattacker, även kal-lade cyberattacker, dels den 19 mars och dessutom på skärtorsdagen, den 24 mars.

I den första attacken slogs flera sajter som Dagens Nyheter, Dagens Industri, Aftonbladet, Expressen och Sydsvenskan ut och blev onåbara. Däremot fortsatte enligt uppgift Sveriges Radios och SVT:s webbplatser att fungera, liksom sociala medier som Twitter och Facebook.

Överbelastningsattacker kan se olika ut, men syftar i grunden till att förhindra normal åtkomst, men även i vissa fall för att mörklägga en annan pågående attack.

Oavsett vem eller vilka som ligger bakom de fientliga handlingarna så står det klart att dagens IT-samhälle är ytterst sårbart, precis som demokratin kan vara det, om aningslösheten tillåts breda ut sig och vi underlåter att skydda oss.

Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, beskrev de första attac-ker-na som ”välordnade och synkroniserade”. Sätter man in nätanfallet i ett större sammanhang där även det säkerhetspolitiska läget och den nya ryska expansionismen vägs in, framträder en djupt oroande bild.

Om det redan spända säkerhetspolitiska läget skulle förvärras ytterligare och den ryske ledaren få för sig att gå vidare med sin aggressiva strategi västerut så kan vi vara säkra på att en sådan politik föregås och åtföljs av cyber-attacker. Säpos årsrapport, presenterad dagarna innan det första aktuella anfallet mot svenska medier, konstaterar att Ryssland aktivt och målmedvetet ägnar sig åt desinformation och samhällspåverkan i syfte att splittra den svenska opinionen. Detta är kanske ännu allvarligare än förra vec-kans två nätangrepp.

”Sedan vi började tala om detta år 2014 har hotbilden breddats. Det är Inte bara underrättelsehotet utan också icke-linjär krigföring. Med detta begrepp menar vi politiska, diplomatiska, militära och informationsrelaterade åtgärder” förklarar Vilhelm Unge, analytiker vid kontraspionaget på Säpo. Säkerhetspolisen ser informationsinhämtning från flera stater: Kina, Iran och Ryssland, alla tre mer eller mind-re odemokratiska.  Allvarligast är den ryska verksamheten, menar Säpo.

Förra veckans och långhelgens cyberanfall bör nu analyseras noggrant och tillsammans med tidigare allvarliga angrepp bli en väckarklocka – för medier, myndigheter, företag och organisationer. En öppen och fri demokrati som Sverige måste stå väl rustad för att kunna möta och mota yttre och inre hot. Detta vare sig de kommer i form av nättroll, massiva cyberattacker eller försök till illvillig opinionspåverkan och spionage.

Bo Höglander

Annons: