Snabbväg till företagande för nyanlända

Inger Wickbom och Birgit Båvner vid Nyföretagarcentrum har framgångsrikt hjälpt nyanlända att starta företag.
Textstorlek:

​Ett system för att hjälpa nyanlända att snabbt komma igång med att starta eget företag har växt fram i Sörmland. ”Det är spännande, och den så kallade Katrineholms- och Flensmodellen har blivit ett nationellt begrepp”, säger Birgit Båvner vid Nyföretagarcentrum.

Annons:

Projektet startade för två år sedan. Det var Nyföretagarcentrum i Nyköping som ville hjälpa nyanlända att starta eget företag. Något som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen var tveksamma till. Där ansåg man att nyanlända som just kommit till Sverige inte hade möjlighet att starta eget företag. Trots att många i sina hemländer verkat som företagare i generationer.

Migrationsverket ansåg att bristande språkkunskaper och dålig kännedom om Sverige skulle göra företagandet alltför svårt och komplicerat för de nyanlända.

– Det trodde inte vi, säger Birgit Båvner, rådgivare vid Nyföretagarcentrum i Sörmland. Tvärtom var vår uppfattning att många nyanlända är duktiga företagare och ser det som naturligt att driva egen verksamhet. Många har ju varit företagare i generationer. Det ligger liksom i blodet.

Ett projekt startades av Nyföretagarcentrum och går idag under namnet Katrineholms- och Flensmodellen.

– Vi började med att ”fånga upp” intresserade vid Sfi-kurser och arbetsförmedlingen och de som nappade på vårt erbjudande om nyföretagarkurs fick lämna en intresseanmälan, säger Inger Wickbom, projektledare, vid Nyföretagarcentrum.

– Av anmälningarna som kom in valde vi ut dem som vi trodde hade störst potential och erbjöd dem en kurs.

Intresset var stort och Nyföretagarcentrum beslöt att starta de första kurserna i Katrineholm och Flen. Därefter har det blivit kurser även i Vingåker och Nyköping.

Nyföretagarcentrum, som är en ideell organisation, har under drygt 30 år hjälpt till med att starta över 200 000 nya företag. Var fjärde som ges rådgivning hos Nyföretagarcentrum är född utanför Sverige och kurserna har blivit ett nytt ben för organisationen att stå på.

Den kurs som idag erbjuds nyanlända är på 30 timmar. Oftast väljer man att bedriva kursen intensivt under en eller två veckor. Birgit Båvner berättar:

– Det absolut viktigaste för våra deltagare är att de erbjuds nätverk och vi tänker också så när vi väljer bland ansökningarna. Annars handlar kursen om att man ska förstå systemet och regelverket i Sverige och hur det är att vara företagare i vårt land.

– Dessutom, säger hon, hjälper vi till att titta på affärsidén. Inte på så sätt att vi bedömer affärsidén, det får banker och andra göra, utan vi ser huruvida ”businessen” kan fungera i Sverige.

Är det krångligare att vara företagare i vårt land. Det sägs ju ofta att vi har så mycket byråkrati?

– Både ja och nej, säger Inger Wickbom. Å ena sidan har vi många regler men å andra sidan är regelverket och lagstiftningen glasklar. Det finns inga ”bakvägar” eller andra, vad ska jag säga, informella system. Här är det rakt.

Statistik visar att det idag tar i snitt sju år för en nyanländ att starta ett företag. Det är en siffra Nyföretagarcentrum tycker är alldeles för hög.

– Vi tycker att sju år är en alldeles för lång tid. Vår erfarenhet är att det går fortare.

Men är inte språket ett hinder?

– Nej, svarar Birgit Båvner, det tycker jag inte. Vi bedriver utbildningen på svenska eftersom våra elever ska driva sina företag på svenska och i en svensk miljö. Blir det problem tar vi hjälp av tolkar. Men ofta fungerar undervisningen utmärkt med lite god vilja och hjälp av armar och ben.

Vilka yrkeskategorier handlar det om?

– Det här är spännande, säger Inger Wickbom. Det handlar förstås mycket om tjänsteföretag. Hantverkare av alla dess slag. Men vi har också märkt att många som söker sig till oss är akademiker med gedigen utbildning. Det kan vara ingenjörer, tandläkare, psykologer och apotekare. I Sverige kanske många av dessa yrkesgrupper arbetar inom landstinget men i många nyanländas hemländer arbetar man i egen regi inom dessa yrkesgrupper och för dem är det naturligt av vara egenföretagare.

Ett uppskattat inslag under utbildningen är besök av Skatteverket, banker, redovisningsbyråer och jurister. Då får de potentiella företagarna en översikt av hur myndigheter och banker arbetar i Sverige men man får också individuell hjälp och rådgivning.

I dag har ungefär 50 till 60 personer gått utbildningen som bedrivs enligt Katrineholms och Flensmodellen. Grupperna har sett olika ut och i en grupp hade man enbart kvinnliga potentiella företagare.

– Självklart skulle vi vilja bedriva utbildningen i en större omfattning och vi diskuterar detta just nu intensivt med bland andra kommunerna i länet och med Almi. Just nu har vi inte resurser att göra så många utbildningar som det finns ansökningar till, vi är ju en ideell förening, säger Birgit Båvner.

– Men visst vore det kul om vi kunde utveckla det här och jag vet att intresset, på nationell nivå är stort. Men just nu är faktiskt Sörmland pionjärer, säger hon.

Ni har förstås gjort en utvärdering?

– Ja, svarar Birgit Båvner. Statistiken är mycket glädjande och våra siffror visar att inom ett år hade hälften av våra deltagare verkligen startat sitt företag. Jämför det med att gå och vänta i sju år…

Lena Magnergård

Annons: