Segregation försvårar inlärningen

Likvärdig skola innebär bland annat att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Foto: Mats Carlsson-Frölund
Textstorlek:

​Vissa skolor i Sörmland har inga nyanlända elever, i andra är var fjärde elev ny i Sverige. De skolor med flest nyanlända är också de där elevernas föräldrar har kortast utbildning bakom sig.

Annons:

Det visar en rapport som Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO tagit fram. Rapportförfattarna menar att det skulle finnas mycket att vinna på att jämna ut fördelningen både mellan skolor och mellan kommuner.

Bland Sörmlands niondeklassare hade 15 av 38 skolor ingen nyanländ elev förra året.

– Det är ett problem att bostadssegregation blir skolsegregation. Närhetsprincipen styr och de flesta nyanlända bor i samma områden och väljer närmaste skola, säger Cecilia Rahbek Nöhr, ordförande i Lärarförbundet i Eskilstuna.

Lärarförbundet protesterar mot att skolan inte blir likvärdig för alla elever. Det vill säga att alla elever har lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Sannolikhetskalkylen i rapporten visar också att elever som kommer nya till Sverige får klasskamrater som pratar många andra språk än svenska. Och statistiken visar att nyanlända elever, som varit här högst fyra år, klarar den svenska skolan sämre än andra elever.

– Det skulle naturligtvis vara enklare för eleverna att lära sig svenska om inte skolan vore så segregerad. Det är enklare att lära sig språket om klasskamraterna pratar det, säger Cecilia Rahbek Nöhr.

Majoriteten i Eskilstuna vill ta 50 miljoner från skolans budget och flytta till äldreomsorgen. Något som lärarförbundet är ytterst kritiska till.

– Det kommer att få konsekvenser för eleverna som redan idag har det tufft. Jag tror inte politikerna förstår att det blir kännbart för varje enskild elev när de skär i vår budget. Det kostar inget att bryta mot skollagen, och då är huvudsaken att budgeten går ihop, säger Cecilia Rahbek Nöhr.

– Vi tror inte det är lärare som får gå, utan det handlar nog om att spara på språkstöd och assistans. Men vi förstår inte hur de kan minska vår budget när vi förväntas få många nyanlända elever. Någon julefrid lär inte infinna sig.

Förra året när OECD:s utbildningsdirektorat analyserade orsaken till de svenska elevernas rekordfall i Pisaresultaten sågades det svenska skolsystemet. Det största problemet var, enligt OECD:s experter, ojämlikheten inom utbildningssystemet – att resurserna inte satsas på de elever som har störst behov.

– Att inte skolan är likvärdig är ett stort problem, men det är något vi jobbar med hela tiden och på olika områden, säger Jari Puustinen (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Bland annat tittar skolförvaltningen på möjligheterna att bussa ut elever till skolor som har mer lokalyta. Jari Puustinen tror att det också skulle kunna ge något ur integrationssynpunkt.

– Det finns inte en universallösning. Vi måste jobba på alla områden för att få till en likvärdig skola. Vi jobbar hårt med att få så många behöriga lärare som möjligt.

Nu väntar han på sammanställningarna från kommunens skolor om vilka konsekvenser 50-miljonersbesparingen skulle få.

– Jag kan inte säga något innan jag fått in svaren från alla enheter.

FAKTA Under­sökningen
Sammanställningen ”Får nyanlända samma chans?” är baserad på material från Skolverkets Salsadatabas. Det är uppgifter för läsåren 2012/13 respektive 2013/14 som ligger till grund för rapporten.

Karina Frölund

 

Annons: