Berättelser som kan läka

På symposiumet i läkande berättande håller Ninna Nygaard en av kurserna som, översatt till svenska, heter ”Frö och berättande". Foto: Eva-Lotta Eriksson
Textstorlek:

– Det finns så ofta apparater mellan människor nu för tiden. Vi behöver bli bättre på att tala och mötas och då kan läkande berättande vara en del av lösningen, säger Verena Haller.
Hon är ordförande i Allians för Läkande Berättande, ALBA, som denna vecka håller sommarsumposium på Vårdinge by folkhögskola utanför Mölnbo.

Annons:

– Det psykiska välmåendet börjar bli mer och mer sällsynt, många mår dåligt psykiskt, säger Cecilia Stach.

Det vill hon, Verena Haller och Kajsa Nordström, alla från ALBAs svenska styrelse, ändra på.

Nordiska ALBA anordnar ett symposium varje år. Vartannat år är det nordiskt, vartannat internationellt. Årets sommarsym-posium på Vårdinge by är för deltagare från norden och har fått namnet ”Fröets hemlighet”. På schemat finns allt från workshops till berättarövningar och föreläsningar.

Allt kretsar kring läkande berättande.

– Det kräver närvaro, oavsett om man berättar för en eller många personer. När man läser innantill kan man vara någon annanstans i tankarna, men med berättande måste man vara väldigt närvarande. Det blir ett annat sätt att lyssna för oss som utsätts för så mycket brus i dagens samhälle, säger Kajsa Nordström.

För alla tre är lyssnandet lika viktigt som berättandet.

– Det gäller att inte bara ge ut, utan också lyssna lyhört och ta emot, säger Cecilia.

Historierna kan vara allt från gamla sagor, myter och legender till fritt improviserade berättelser.

Men det är inte bara tomma historier. De kan till exempel innehålla metaforer som hjälper människor i svåra beslut.

– Sagor handlar om livets väg och om hinder som alla möter, säger Verena.

– Det är ett sätt att överföra livskunskap. Man kan berätta om andra i svåra situationer alternativt berätta hur det kan gå, säger Cecilia.

– Ofta kan man använda svåra sammanhang, som man gör om till sagoform. Som när jag var berättare i ett fängelse, då kanske jag berättade om folk som levt under jorden i sju år, utan att använda ordet fängelse, säger Kajsa.

Dessutom är berättelser kreativitetsskapande. När man lyssnar på en berättelse skapar man själv bilder till det man hör, i huvudet.

– De inre bilderna är också en läkande kraft, säger Kajsa.

Eftersom alla får sina egna bilder kan en berättelse tolkas på många olika sätt. Det gör också att olika människor kan hitta olika saker i en berättelse som kan hjälpa just dem.

– Ibland är det viktigt att säga det som behöver sägas, säger Cecilia.

De tror att känsla och intellekt är för åtskilda hos dagens männi-skor, och de vill se ett bättre samspel mellan hjärna och hjärta.

– I dag handlar mycket om att vara effektiv och intellektuell. Det här tar fram känslan, säger Kajsa.

– När man tar in det kreativa finner man också dörrarna till problemen. Man kan sätta saker i större perspektiv och hämta med sig lösningen, säger Cecilia.

De vill också lyfta fram glädjen och att historierna är till för att spridas.

– Det är roligt bara att lyssna, det finns så mycket glädje i det här, säger Verena.

– Gå ut och berätta. Du får min berättelse att berätta om du vill, eller ta dina egna berättelser, säger Kajsa.

Namnet på symposiumet
”Fröets hemlighet” för också tankarna till naturen. Cecilia, Kajsa och Verena tycker att de är sammankopplade – naturen och det läkande berättandet.

– Det handlar mycket om hållbarhet. Vi måste lyssna på naturen och kanske också tala med den. Och framförallt med vår egna mänskliga natur som är ångvältsöverkörd i dagens samhälle, säger Cecilia.

– Sedan kanske det är berättarens roll att tala om det som är viktigt i samhället just nu.

Annons: