Samarbete för renare vatten

Vattenmyndigheten informerar om det kommande åtgärdsprogrammet och hoppas att engagerade kommuner, myndigheter och organisationer ska genomföra förbättringar. FOTO: Eva-Lotta Eriksson
Textstorlek:

Målet var att alla vatten i Sörmland skulle ha en god status senast år 2015 – det har inte uppnåtts. Sjöar och vattendrag är fortfarande försurade, övergödda och syrefattiga.
– Det har blivit bättre, men det är mycket kvar att göra, säger Mats Wallin, direktör i Norra Östersjöns vattendistrikt där Sörmland ingår.

Annons:

Nu pågår diskussion och information om Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för 2016 – 2021.

–  Det är viktigt att sprida information och involvera organisationer och allmänhet eftersom det är en förutsättning för att de ska engagera sig i vattenkvaliteten, säger Mats Wallin.

Uppslutning är stor vid ett samrådsmöte i Katrineholm med representanter för kommuner, myndigheter, vattenvårdsföreningar, lantbrukare med flera.

Mats Wallin säger att 20 procent av vattnet i sjöar och vattendrag har god eller hög status men resten, 80 procent, behöver åtgärdas.

Det behövs många olika insatser för att minska utsläpp till vatten. Det kan handla om reningsverk som inte räcker till utan släpper ut avloppsvatten och med det följer läkemedel, hormoner, bakterier, virus, tungmetaller och parasiter ut.

Bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror spolas också ner och fortsätter ut avloppen. Det läcker fosfor och kväve från åkermark och helt vanlig skit, fekalier, från båttoaletter töms i vattnet av båtägare.

– Befolkningen ökar och allt större ytor blir asfalterade, var ska då vattnet ta vägen? Det är ett problem. Övergödning är ett annat problem och här kommer vi att kräva strukturkalkning av lerjordar, säger Mats Wallin.

Lantbrukare Kjell Johansson i LRF och Kiladalens Vattenvårdsförening har strukturkalkat i tre år. Han tycker det fungerar bra.

– I början var många kritiska men vi har sett bra resultat i jorden.

Däremot är han kritisk till mätprogrammet som ska tala om vad som händer med vattnet.

– Det känns lätt meningslöst när det inte går att tolka siffrorna och mätningarna görs vid konstiga tidpunkter. Det måste gå att kvalitetssäkra provtagningarna, säger han till Mats Wallin.

Kjell Johansson säger att han tycker Vattenmyndigheten i större utsträckning ska utnyttja de ideella krafter som finns, som bor längs åarna och som kan vattnet.

– Vi har sett att ni lejt konsulter men vi skulle kunna göra en stor del av arbetet.

Det finns 50 avrinningsområden i Norra Östersjöns vattendistrikt, 14 av dem ligger i Sörmland.

Centerpartisten Martina Hallström från Ålberga tycker att det borde vara större politiskt engagemang runt vattnet och en politisk styrning i frågan.

Medan lantbrukare Christin Larsson tycker att fler borde betala för att de smutsar ner vattnet.

–  Jag strukturkalkar gärna och har kantzoner men det är fler som behöver ta ansvar för vad som släpps ut. Jag tycker inte myndigheterna ser till helheten, säger hon.

Åtgärdsprogrammet för 2016 – 2021 kommer att diskuteras fram till den 30 april. Där beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för myndigheter och kommuner att genomföra för att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer i tid. Det handlar dels om att utveckla styrmedel, dels om konkreta förbättringar av vattenmiljön. Information och underlag finns hos Vattenmyndigheten.

 

Vattnets status: 

I ett vatten med ”hög status” fungerar alla delar i ekosystemet. Vattnet är så gott som opåverkat av människan.

”God status” innebär att vattnet och dess närmaste omgivning, stränder och bottnar, har så god kvalitet att ekosystemen fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna bibehålls.


Annons: