Det är något som inte stämmer

Textstorlek:
Annons:

 

Det är något som inte stämmer i detta vårt Sverige och i världen. För att få ett alternativ till den vanliga dagspressen, så prenumererar min man och jag på ett flertal andra tidningar, till exempel ETC, Fria Tidningen, FiB, Ordfront för att nämna några.

I dessa tidningar får jag annan information än i de stora  drakarna. Jag läser till exempel om bankernas megavinster jubelåret 2014. Då gjorde de fyra storbankerna en vinst på 119,6 miljarder kronor. Netto alltså, när deras egna kostnader betalats in. Sedan 2009 har de fördubblat sina vinster…. Aktieutdelningen var 57,1 miljarder. För mig är detta ett belopp som jag inte ens kan föreställa mig…

Hur bär de sig åt, varifrån kommer pengarna? Jo, från mig och dig och alla företag som betalar ränta på de lån vi tagit. Skillnaden mellan den ränta du (inte) får på sparade pengar och den ränta du betalar till banken för att till exempel köpa lägenhet, investera i ditt företag, jordbruk eller annat skapar dessa bankvinster. Samtidigt rapporterar OECD att Sverige är det land där klyftan mellan fattiga och rika ökat mest på senare år.

Det är något som helt enkelt inte stämmer. Jag läser om cancerköer, utarbetad sjukvårdspersonal, arbetsskador, svart arbetskraft som bor under förfärliga förhållanden, misskött järnvägsunderhåll, för stora skolklasser, för få lärare….  Och mjölkbönder som får alldeles för litet betalt för sin mjölk, för sitt slit och sin möda. Tänk bara vad vi kunde göra för dessa pengar! Ökat stöd till mjölkbönderna, ta bort skatten på billig biodiesel, omställa till grön energi, till våra trygghetssystem, till åldringsvården, kultur, utbildning; pengar som kan bidra till att minska klyftorna istället för att öka dem. Pengar som sätter människor i arbete istället för att slå ut dem i ett allt mer hårdnande klimat.

Och Oxfam har rapporterat att den rikaste procenten av  jordens befolkning snart äger mer än de övriga 99 procenten tillsammans. Det är något som helt enkelt inte stämmer.

I helgen såg jag en fantastisk film: The Spirit of 45 av den engelske regissören Ken Loach. I filmen beskrevs hur det sargade England genom tuffa reformer byggdes upp efter andra världskriget;  med folkets stöd förstatligade Labour sjukvården, gruvindustrin, postväsendet, järnvägen med mera för att garantera allas rätt till ett drägligt liv, till vettiga bostäder, till utbildning, sjukvård och så vidare. Och England reste sig som en fågel Fenix ur askan.

Vad är det vi  nu raserar egentligen? Vem har blivit rik och vem har blivit fattig?

Och nu är det minusränta. För att öka konsumtionen, sägs det. Så bankerna kan låna ut mer pengar. Jag vill inte öka min konsumtion, jag vill ha ett alternativt bankväsende som inte skinnar folk, ett grönt samhälle med plats för alla.

Marie Selander

Annons: