Studieresa till Hallstahammar

Inget är för nytt för ett museum. Här en stol från 1783 möter plastburkar från 2000-talet.
Textstorlek:

Museigruppen vid Hanebergs Gårdsmuseum i Näshulta har haft avslutning på säsongen och liksom tidigare år blev det en resa till någon närliggande intressant plats. Denna gång styrdes kosan till Hallstahammar och Västmanna-arvet, Kanalmuseet, Brukshotellet och Trångfors smedja.
Vi började med ett besök på Västmannaarvet, där vi togs emot och guidades av Susanne Casse´, vilken vi haft besök av vid ”vårt museum” under hennes tid vid Eskilstuna museum. Hon berättade om Västmannaarvet, som är en filial och lager till Västmanlands museum i Västerås. Detta i nyrenoverade lokaler i delar av tidigare kända fabriken ”Bulten”. En av största anledningarna till detta besök var att det här finns ett stort frysrum på ca 50 kubikmeter, dit man kan skicka museiföremål i trä och tyg, som är ansatta av mask. I minus 30 grader under 8 timmar tar kylan död på denna ohyra. Materialet skall vid inlämnat vara väl inplastat. Vi kommer att utnyttja denna möjlighet nästa vår.

Efter lunch på Brukshotellet tog vi en promenad till Kanalmuseet intill Ströms-holms kanal, som efter Göta kanal är Sveriges längsta på 11 mil av vilka 12 km är grävd kanal. Övrig del är åar och 14 långsmala Bergslagssjöar. Hela sträckan består av 26 slussar med en nivåskillnad på 100 meter. Ett lagom stort museum beskrev tiden då kanalen byggdes under sent 1700-tal och invigdes 1795.

Vår utflykt avslutades vid Trångfors smedja en bit uppströms från tätorten Hallstahammar. En gammal smedja med fyra härdar, som ej varit i bruk sedan 1915. Nu ägdes smedjan sedan 1988 av en stiftelse. En ideellt arbetande pensionärsgrupp, som nu höll på med upprustning av smedjan och intilliggande hus. Bl.a. fanns ett stort kolhus bevarat från 1800-talet, där kolryssarna tippades från den höga körbanan. Det berättades att hästarna försågs med ögonbindel för att gå in på den höga och mörka körbanan och gå genom hela huset och ut på andra sidan.
Under hemresan kunde vi lugnt konstatera att Hallstahammar var nog så känt långt före ”Bultens”, Thore Skogmans och Åsby trädgårds tid på 1900-talet.