Nämndemän och kommunrevisorer.

Politik

Ledaren i Sörmlandsbygden tar upp frågan om de svenska nämndemännens vara eller inte vara.

Själv skrev jag ett inlägg på min blogg om hur den kommunala revisionen kanske kunde utvecklas.

Eftersom frågorna har beröringspunkter lägger jag in mina synpunkter också här i något förkortad form:

Strengnäs Tidning tog på ledarplats under rubriken ”Den slappt granskade” upp svagheten i det system som idag råder för den formella granskningen av våra olika kommunalpolitiska organ.

Kommunrevisionen, består av ledamöter som utses av Kommunfullmäktige efter samma ordning som övriga nämnder, d.v.s. den i fullmäktige rådande majoriteten får också majoritet i det granskande organet.

Dock med en skillnad: i revisionen tillsätts orförandeposten alltid av oppositionspartierna.

Det gör det hart när omöjligt att få fram en verksam kritik.

Kommunrevisionen i Strängnäs har sedan den nuvarande ordföranden tillträdde vässats oerhört jämfört med tidigare. Inte för inte kallades revisorernas plats i fullmäktigelokalen tidigare för ”geriatrikerhyllan”. Att ha ”varit med länge” var en större merit för att sitta i revisionen, än kompetens och adekvat erfarenhet.

Samtidigt pågår en debatt kring de politiskt tillsatta nämndemännen vid landets tingsrätter, där kritiken gäller dessas bristande juridiska kompetens och erfarenhet.

De icke-professionella nämndemännens uppgift har ju varit att företräda ”den allmänna rättsuppfattningen” i samhället – det sunda förnuftet. Det har sedan reglerna ändrades lett till att nämndemännen kunnat överrösta den juridiska sakkunskapen i form av rättens ordförande.

Kanske vore en enkel lösning att återgå till tidigare ordning där ordförandens uppfattning endast kunde röstas ner om samtliga lekmän var emot. Och att man överförde den ordningen också till kommunernas revisionsorgan. D.v.s. att ordförande ska vara yrkesman som endast kan röstas ner av en enig revisionsnämnd.

Ett alternativ för såväl tingsrätter som revisionsorgan vore att anamma det amerikanska systemet med en samhällsplikt för medborgare att tjänstgöra. D.v.s. medborgare kallas i slumpvis ordning till en obligatorisk tjänstgöring som nämndeman eller kommunrevisor under en begränsad tid (lämpligtvis för en mandatperiod som sammanfaller med de allmänna valen).

Det står helt klart att någonting måste göras för att kommunrevisionen ska kunna bli en självständig kraft och verka effektivt som medborgarnas kontrollorgan. Det duger inte att dessa granskare utses av dem som ska granskas.