Bergslag i Sörmland

Före detta bränneriet, som nu är museum med artiklar tillverkade av Näfveqvarns Bruk. Det gjordes år 1849 om till bostad för 37 personer. Foto: Hans Bergh.
Textstorlek:

Vill man tillskansa sig lärdom om Sörmland, om dess gångna näringsliv och kultur, om dess farbara medeltida vägar och dess natur; ja, då ska man följa med Sköldinge-Valla-Lerbo hembygdsförenings ”Resa i det blå”. Förra årets resa gick till musée-torpet Långmaren och Nynäs slott. På lördagen kl. 8.30 den 5 september i år hade 46 medlemmar bänkat sig i bussen från Forssjö Buss. Bara medföljande styrelsemedlemmar visste vart kosan skulle styras. Andra kunde gissa och skriva ned sitt förslag på en lapp. En tävling om rätt gissat resmål utlystes. En deltagare gissade rätt och fick för det ett pris. Och det rätta svaret var Nävekvarn och Koppartorp med Tunabergs bergslag. Det var Tunabergs hembygdsförening som stod för värdskapet med förmiddagskaffe på Svalbergsgården och eftermiddagskaffe på Tunabergs hembygdsgård. Lunch avnjöts på stiftgården Stjärnholm utanför Oxelösund.
Vår guide, Eva Andersson, styrelseledamot i vår egen förening, hade nästan uteslutande valt mindre vägar, omväxlande asfalt- och grus-. Evas program var mycket välkomponerat och spännande. Syftet med mindre vägar var att delvis vilseleda resenärerna om vart vi var på väg. Men också att köra småvägar där många kanske inte hade kört tidigare, vilket gjorde åkandet ännu mer intressant. Elisabeth rattade den stora bussen på ibland mycket smala och slingrande vägar med säker hand.
Både Nävekvarn och Koppartorp har intressanta muséer om orternas tidigare näringsliv, dvs. gruvdrift och därtill hörande verksamhet. Nävekvarns Bruk har en mångårig gjuterihistoria bakom sig. Nu finns mycket av de spisar, kaminer och husgeråd som företaget producerade i ett museum. Huset var fram till 1849 brännvinsbränneri men blev efter bränneriperioden bostäder. I Koppartorp finns Tunabergs bergslag med sin gruvhistoria. Vi fick berikande berättelser om historien på båda muséerna. I Tunaberg, kunde de som ville, göra en nedstigning i ett av gruvöppningarna.
Allt har ett slut, även denna trevliga resa ett slutmål. När vi steg av bussen i Valla kunde vi höra helgmålsringningen från klockstapeln vid Valla kyrka, klockan var alltså 18.00.
Hans Bergh
Sköldinge-Valla-Lerbo hembygdsförening