Åke följer historiens trådar
genom Nyköpings textilindustri

Nyköping
Textilindustrin i Nyköping och berättelsen om människorna som arbetade med den fram till 1960-talet när en 400-årig tradition gick i graven, det är historia att vara stolt över och som inte får glömmas.

– Ändå vet  många inte ens att Nyköping var den tredje största textilstaden i landet från 1860-talet och framåt, säger Åke Gustavsson,  pensionerad folkhögskollärare men fortfarande synnerligen aktiv med att bevara kulturarvet.
När Åke Gustavsson under sin tid som lärare skulle berätta om Nyköpings stolta textilhistoria insåg han att det tyvärr inte fanns något att visa eleverna.

– Hargs fabriker, de äldsta i Nyköping,  hade fått förfalla och var rivna. Vid Fors finns visserligen byggnaden kvar men inga inventarier.
 Vi fick åka till Norrköpings stadsmuseum för att se på textil och maskiner, men efter några gånger så frågade Lasse Vävare varför vi gjorde så när vi i Nyköping var föregångare!  Det var ju vi som lärt dem!
– Sonen till en manufakturist Lenning i Nyköping, verksam på 1860-talet,  flyttade till Norrköping och byggde upp Drags textilindustrier som blev en av landets största.
–  Men allt vi själva har här i Nyköping som minne är namnet Lennings väg, säger Åke lite uppgivet.  

När en av Åkes elever höll föredrag om Nyköpings industrier och han själv var med för att bistå, passade han  på att fråga åhörarna om de ville vara med i en studiecirkel.
Han hade insett att det fanns så mycket mer att göra i ämnet.
Flera anmälde sig och det var upptakten till Textilhistoriska gruppen i Nyköping som Åke på stående fot lovade att ge fem år efter sin pensionering. Det löftet har han hållit.
Gruppens syfte är att bevara och levandegöra Nyköpings  historiska arv och berätta om de människor som arbetade i Harg, Perioden och Fors.
Det var platser längs ån där man kunde utnyttja det forsande vattnet för att driva maskinerna och där industrin därför växte upp.
 Textilhistoriska gruppen samlar fakta och föremål  och  intervjuar personer som fortfarande finns kvar och minns.
– Vi har två grupper på gång, en som gör djupintervjuer i Harg och en i Fors. Vi har haft berättarkaféer, utställningar och föreläsningar och nu ska vi försöka samla allt på något sätt.
Någon form av skrift kommer det förstås att bli.

– Men drömmen vi har är ett museum, inte bara med maskiner och andra samlade föremål, utan det ska vara en interaktiv utställning med hjälp av modern teknik och data. En plats för experiment och ett äreminne över människorna som byggde vår välfärd.  
Den borde kunna bli minst lika lockande för turister som Hertig Karls slott.    
Föreningens nuvarande lilla lokal ligger en trappa upp i NK-villan vid Nyköpingsån. Där hänger på en ställning vackra filtar av ull tillverkade vid Fors Ullspinneri.

Åke visar fler insamlade exempel ur textilhistorien, men först berättar han om skylten och en mycket märklig tillfällighet som fick honom att förstå att det det allt var meningen att han skulle ägna sig åt det här.
– Jag var hos min dotter på Gotland och hon skulle åka till Stånga och köpa garn. Där på uthuset vid affären hängde skylten och jag frågade givetvis varför. 
–Det visade sig att handlaren hade varit kommissionär för Fors Ullspinneri i Nyköping.
Skylten och en mängd varuprover fick Åke så småningom ta hand om som ett historiskt arv från Gotland till Nyköping.  Att den gotländska handlaren valde garn just från Fors spinneri var kanske inte så märkligt.
– Där gjorde de det bästa garnet, sa handlaren till mig.
Och Åke visar hur man gör för att få ett garn att sjunga när man lyssnar till det. Då är det ett spänstigt garn.

Åke kan tala hur mycket och hur länge som helst om ämnet nyköpings textilindustri. Så mycket har vi inte plats för.  Men om Harg berättar han att där växte ett helt samhälle upp kring textilindustrin som kom igång redan 1843. Till Harg kom också de första lagliga engelska maskinerna. Till 1842 hade export av maskiner från England varit olaglig.   
– I Harg var huvudprodukten lakan som de kallade för Gripens, säger han och tar försiktigt fram ett original ur en påse.
I konkurrensen med Tuppens i Norrköping var reklamen fyndigt formulerade och lite lagom småfräck.
– Tuppen skrev i sin reklam att Tuppens lakan var bäst i sängen. Gripen skrev: Gripens lakan är näst bäst i sängen.
Det är en reklamslogan som också är historia och värd att bevaras.


Christina Burbeck