Är det i år som framtiden börjar?

Textstorlek:

Äntligen är vi inne i 2019. Inte för att det finns allt för mycket att hoppas på av just det här året. Kanske kan vi hoppas att vi får en regering. Eller om det blir extraval; lyckas lägga våra röster på en politik för framtiden.
Just nu gäller en budget som har gjort kraftiga nedskärningar på anslagen för att skydda skog, till vården av värdefull natur, till klimatarbete. Som tagit bort flygskatten, trots att en majoritet av svenskarna tyckte att det är en rimlig tanke att de som flyger är med och betalar – trots att oändliga forskarrapporter slår fast att vi har väldigt kort tid på oss att radikalt ställa om vårt sätt att leva för att slippa mycket tråkiga konsekvenser av klimatförändringarna.
Istället får vi mer pengar i fickan – mest till de som redan tjänar bra – så kan vi köpa lite mer.
Mitt äntligen 2019 är snarare en utandning. Vi klarade oss helskinnade genom nyårsaftons tokfyrverkerier. Var det månne ett förtidsuttag av skatterabatten som brann upp där. Smällandet börjar redan någon dag innan och accelererar till en dov känsla av att fronten kryper allt närmare när vi närmar oss tolvslaget. Trots att djurägare varje år vädjar så verkar pjäserna bara bli allt större och allt fler. När någon i grannskapet körde iväg ett galet batteri höll hästarna i hagarna runt omkring på att krypa ur skinnet. Full galopp och ögonvitor. Hoppas det var värt det.
Jag läste en ledarkommentar i en stor morgontidning om det kommande förbudet mot fyrverkerier på pinne – som ett exempel på inskränkningar av vår frihet. Kanske är det ett av de stora hoten i dagens samhälle att vår personliga frihet övertrumfar alla andras behov? I trafiken: bilen bakom i omkörningsfilen på motorvägen som i stort sett kryper in i bakluckan trots att du redan kör lite över hastighetsgränsen. Att det är en långtradare i vägen i innerfilen är inget argument. Undan väglus – jag ska fram här!
Jag ska inte trötta med fler exempel, men jag, mig och mitt-tänkandet känns som ett större hot än risken att bli nedslagen på öppen gata. Vi omges av mörka bilder: allt från så länsar tjuvarna ditt konto i julhandeln till mörka politiska budskap om ett Sverige som faller sönder. Skydda sig den som kan och tar inte jag chansen, så gör någon annan det. Och låt för guds skull ingen hjälpa dig med din väska ombord på tåget. Jo snälla tanter – be mig!
Jag gillar inte nyår och är ingen fan av nyårslöften heller, men skulle jag lova något så är det att tänka ett extravarv före all konsumtion. Hur många utlandsresor per år är rimligt, rent av en rättighet? Behöver vi verkligen åka till affären och handla idag? Av ren lättja har vi skjutit på matinköp tre, fyra dagar efter att det känts tomt i skåpen – och tänk vi fick mat på bordet varje dag. Ändå.
Kanske är det 2019 som framtiden börjar?

Lena Näslund
redaktion@sörmlandsbygden.se