”Programmering är roligare än väntat”

Textstorlek:

– Först tänkte jag, hjälp, jag kan inte programmera. Men på vår nivå handlar det om att sortera och se mönster, säger Åsa Schönfeldt, lärare i förskoleklassen på Sävstaskolan i Vingåker.

Annons:

Från och med höstterminen i år är programmering ett obligatoriskt ämne i grundskolan och på gymnasiet. Skolverket har gjort en webbkurs om programmering som lärarna har gått.

På Sävstaskolan går eleverna från förskoleklass till årskurs 6.

– Det var bara för oss att förhålla sig till beslutet om programmering. Sedan kan man välja hur man tar emot det och vad man gör av det, säger Sävstaskolans rektor Susanne Torssander.

Lärarna och kanske framförallt eleverna är positiva.

– Eleverna tycker det är jättekul, säger Nina Lövgren, lärare i årkurs 2.

Hon och Åsa samarbetar och deras programmering handlar om bilder. De har inga datorer utan använder sig till exempel av tecknade streckgubbar på bild.

– Vi har gjort en dans. Då skulle barnen lägga ut bilderna i ordning, som de vill att dansen ska vara, sedan är det bara att följa instruktionerna och se om det blir rätt, berättar Nina.

De använde dansen för att förklara för föräldrarna hur programmering gick till i de yngsta åldrarna. Föräldrarna fick den stora glädjen att följa instruktionerna och visa upp dansen.

– Det är ett roligt sätt att förstå hur programmering går till, att det handlar om stegvisa instruktioner. Det är roligare än väntat, säger Åsa.

De diskuterar också vad i samhället som är programmerat.

– Det är inte helt enkelt att veta, är till exempel djur programmerade? Leksaker, mikron, mobilen, cykeln, termosen, bilen, trafikljus – vad är programmerat? säger Nina.

Magnus Larsson är lärare i klass 4. De använder bland annat en charmig liten robot som ser ut som en glad bil, Blue Bot.

Den kan förflytta sig i olika riktningar med hjälp av förinställd knapptryckning, vilket är själva programmeringen.

Magnus elever kastar sig över uppgiften. Två och två tillsammans ska de få roboten att gå från punkt a till punkt b utan att välta några hinder på vägen.

Magnus har ställt ut hinder i form av en mugg, en glasvas, en toarulle och en pennvässare.

– Vinsten med det här är problemlösning. Eleverna samarbetar och har ett tydligt mål, säger han.

– Vi har lärt oss annan teknik, el, fysik och andra språk i skolan så jag tycker det är bra att eleverna lär sig. Det är den utveckling vi har, säger Magnus.

Annons: