Stängslar in hela sin gård mot vilt

Textstorlek:

Allt fler lantbrukare gör som Anders Norlén på Selaön utanför Strängnäs. Han stängslar in sin odlingsmark för att hålla viltet, främst dovhjort och vildsvin, borta.– Det kostar mycket pengar men ger mig i alla fall ro i psyket, säger han.

Två meter höga pålar slås ner. En efter en. Här kommer det att till sommaren växa vete, havre, korn, raps eller vall. Precis som vanligt.

Enda undantaget är att allt kommer att vara inhängnat. Inte för att stängsla in vilt utan för att hålla framför allt dovhjort och vildsvin utanför.

Anders Norlén har skogsegendom och ett melllanstort lantbruk på Selaön i norra Sörmland. Här är vilttrycket stort och antalet hjortar och vidsvin ökar markant.

Nu har Anders tröttnat och bestämt sig för att ta saken i egna händer – precis som allt fler lantbrukare i länet. Han stängslar in sin mark för att därmed hålla viltet utanför.

– För min del handlar det om flera skiften som vetter mot skogsmark. Totalt gäller det 60 hektar mark som jag nu stängnslar in.

– Ungefär 80 procent av åkerkanterna ligger mot skog och det är ett stort problem eftersom vilttrycket har blivit så högt.

Nu sätts stängslet, som är dryga två meter högt, upp.

– Hur mycket det kostar i material och arbete vill jag knappt tänka på men ungefär 600 000 kronor handlar det nog om, säger han.

– Men det är inte enbart en fråga om pengar. Det handlar om psyket också. Att jobba och slita med en mark och sedan upptäcka att de vilda har varit ute och förstört det mesta är knäckande.

– Det är mycket pengar jag förlorar varje år. I snitt skulle jag tro att det rör sig om ungefär 120 000 kronor per år som hjortarna och vildsvinen bökar ner och förstör.

Josefine Linusson på vilt- och landsbygdsenheten på Länsstyrelsen i Sörmland har varit i kontakt med flera lantbrukare som gör precis som Anders Norlén.

Hon säger att det inte krävs några egentliga tillstånd eller bygglov för detta men tycker det ändå är bra att man kontrollerar i varje enskilt fall vad som gäller.

Påverkar det här allemansrätten?

– Vi har faktiskt diskuterat den frågan här på Länsstyrelsen vid flera tillfällen. Det är klart att stängsel försvårar för den som vistas i skog och mark. Samtidigt går dessa stängsel att öppna, lantbrukarna måste ju komma fram med maskiner.

– Sedan ska man ju också komma ihåg att det inte är tillåtet, trots allemansrätten, att beträda bearbetade och sådd mark så vi har kommit fram till att det inte är ett problem. Men det är klart, ska alla stängsla in, så blir det ju inte helt enkelt, säger hon.

Anders Norlén säger att han fick exakt samma besked när han var i kontakt med Länsstyrelsen och Strängnäs kommun.

Ett hundra timmar i arbete har han hittills lagt ned på att stängsla och han säger att tyvärr återstår det betydligt fler timmar innan allt är klart.

Vart hjortar, rådjur och vildsvin sedan tar vägen återstår att se.