Samarbete om tallen

Skogsstyrelsens Rickard Sandström är projektledare för ”Mera tall” i Sörmland. Foto: Erik Inge
Textstorlek:

Det finns för få tallar i Sörmland i förhållande till mängden klövvilt. I dag är varannan ungtall betesskadad. Det vill projektet ”Mera tall” ändra på genom ett samarbete mellan skogsägare och jägare.

Annons:

Rickard Sandström, projektledare från Skogsstyrelsen, säger att läget är akut för den sörmländska tallen.

– Läget är superallvarligt. Kvaliteten på den sörmländska tallen är dålig. Det finns en enorm förbättringspotential. Med det här projektet vill vi hitta en gemensam målbild för markägare och jägare så att vi kan få en balans mellan tall och vilt. Idag finns det alldeles för lite tall, säger han.

När man pratar betesskador på tall är det älgen som ses som det stora hotet. Men i Sörmland är tallarna extra utsatta på grund av all dov- och kronhjort. Betestrycket är med andra ord högt vilket får konsekvenser. Idag är varannan ungtall i Södermanland betesskadad enligt siffror från Skogsstyrelsen.

Utvecklingen påverkar inte bara markägarna utan även djuren som konkurrerar om allt mindre föda. För jägarna innebär det allt magrare djur att skjuta.

Som en följd av skadorna finns för närvarande en trend bland markägare att inte satsa på att plantera tall på sina tallmarker av rädsla för att få betesskador – en ond spiral med andra ord.

– Det här påverkar alla, och det är stora ekonomiska summor det rör sig om, säger Rickard Sandström.

I fredags var det kick off för ”Mera tall”-projektet i Sörmland samt Örebro län på Ericsbergs slott utanför Katrineholm. På plats var ett 40-tal personer, från bland annat Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Jägareförbundet, flera skogsbolag samt forskare från SLU.

”Mera tall” är inget nytt. Projektet föddes 2010 i Uppvidinge kommun och har sedan dess rönt framgångar i södra Sverige.

Tack vare löpande inventeringar, informationsmöten och diskussioner har man bland annat lyckats tredubbla antalet tallar per älg i Uppvidinge kommun.

Ove Arnesson, även han från Skogsstyrelsen, som var med och drog igång projektet för åtta år sedan, säger att samarbetet mellan skogsägare och jägare är grundbulten i arbetet.

– Tålamod, engagemang och respekt för varandra är nyckelorden. Lyssna och fråga varandra, säger Arnesson.

Bo Jansson från Jägareförbundet i Örebro län tror att markägare och jägare ska kunna samarbeta.

– Vi samarbetar redan, men naturligtvis har vi olika uppfattningar i många sammanhang. Jag ser problemet med för lite tall. Det är ett misslyckande att det ser ut som det gör.

Hur märker du att det är för lite tall?

– I dag hugger man ner naturligt föryngrad tallskog och planterar gran istället. Det är bedrövligt. Det gör att vi får mindre bete, dålig skog och mindre biologisk mångfald.

– Vilt vill först och främst ha lövträd och bärris och det finns inte i en planterad granskog I en planterad granskog finns ingen undervegetation. Därför tycker vi jägare att det är viktigt att det planteras tall på tallmark.

Annika Felton, forskare vid SLU, är inne på samma spår.

– Vi måste få mer variation i våra skogar. Gärna blandbestånd, säger hon.

”Mera tall”-projektet i Sörmland sträcker sig över tre år.

Annons: