Många vill berätta om sitt eget liv

Textstorlek:

Lantbrukare, företagare, hemmafruar, frälsningssoldater – alla har något att berätta om sig själva. Föreningen Liv i Sverige hjälper andra att få ordning på texten om livet.

– Vi tar emot manus, läser och skickar tillbaka med anvisningar om vad vi tycker bör ändras och vad som är bra, säger Ingrid Sjökvist, ordförande i föreningen.

Nu på hösten startar många skrivarcirklar på folkhögskolor, folkuniversitetet och i studiecirkelform. Att gå kurs för att skriva om sitt eget liv är populärt.

Men det är inte alla som vill eller behöver gå en kurs, en del har redan manuset i datorn eller i byrålådan.

– Många vill skriva om sitt liv för att berätta för barn och barnbarn hur deras egen uppväxt var och hur samhället såg ut då, säger Ingrid.

– Det är klart att det är skillnad om man enbart skriver för familjen, då behöver man inte spara på födelsedatum och personuppgifter, men om man skriver för en bredare publik måste man sålla lite i informationen.

Liv i Sverige har funnits i över 35 år och de uppmuntrar alla att berätta om sina liv och erfarenheter. Hittills har föreningen hjälpt tillatt få ut 155 böcker, de flesta är självbiografier.

– Vi vill ge röst åt de som annars inte har någon röst, en möjlighet för också icke etablerade författare eller kändisar att också dela med sig med sina egna livserfarenheter, säger Ingrid.

Det kostar ett par hundra att bli medlem och det är en förutsättning för att få hjälp med texten. Fem ideellt arbetande lektörer läser de manus som skickas in. Ingrid brukas läsa 20 manus om året, de brukar ligga på mellan 100 och 400 sidor.

– Det handlar om vitt skilda ämnen, men det är ofta stora saker som händer.

Till exempel någon berättar om hur det är att få tvillingar efter tio år av ofrivllig barnlöshet eller hur det att växa upp en familj där misshandel och hot är vardag.

– Det kan handla om positiva saker som att möta kärlek eller få ett eftertraktat jobb, men också tragiska skeenden med död, våldtäkter och svek.

Föreningen ger tips och goda råd oavsett om man vill berätta om sitt liv för barnbarnen eller göra en rejäl självbiografi för världen att ta del av.

Ingrid säger att det inte krävs någon särskild talang eller begåvning, det är bara att skriva och skicka in manuset.

– Vi ser om det är för pladdrigt, för mycket talspråk eller om det är någon sida som kan tas bort. Det vi vill ha är en äkta röst. Litterära kvaliteter är en bonus.

Förra året medverkade Liv i Sverige till att få sörmlänningen Kjerstin Weglers bok utgiven. Författaren bor i Gnesta men växte upp i Stockholms innerstad.

Kjerstin Wegler skrev om sin rädsla under uppväxten, mest var hon rädd för sin mamma. Boken, När dagen gryr, följer hennes väg till ett friskare liv.

Några tips från coachen:

Skriv i jag-form och skriv kronologiskt. Det innebär inte att det är förbjudet att tänka tillbaka.

Var försiktig med namn. Det är inte nödvändigt att nämna alla kusinerna bara för att en är med i handlingen.