För Pontus funkar konst som medicin

Textstorlek:

Konsten är min terapi, min medicin och min styrka.
Det säger Pontus Hammar från Vingåker. Efter två år med svår depression har han nyss börjat sitt nya jobb som konstvärd i Katrineholms konsthall och ska snart själv ställa ut.

Annons:

Det är lugnt i konsthallen den här eftermiddagen. Pontus är ensam i utställningssalarna där det just nu ställs ut keramik och organiska bilder. Han är konstvärd i föreningen KIKKs lokaler i järnvägsmagasinet i Katrineholm.

Han är stor och reslig. Tatuerad på armar, ben och till och med på halsen. Vissa skulle kanske kunna bli rädda för honom men för några år sedan var det han som inte vågade eller orkade gå ut. Han var inne i en djup depression.

– Jag låg raklång och orkade ingenting. Det var så illa att jag skulle tacka för mig och förtidspensionera mig, berättar Pontus.

– Allt var ett mörker, det var jobbigt att gå ut och jag blev väldigt beroende av mina föräldrar. Klarade ingenting.

Förklaringen kanske finns i att han ganska sent fick diagnosen Aspberger och redan som liten diagnosen dyslexi. I skolan var det jobbigt och svårt att hänga med i matten och han kände aldrig att han riktigt fick den hjälp han behövde.

– Jag har alltid känt mig annorlunda och haft svårt att passa in, mycket beror på mina diagnoser, säger Pontus.

När han slutade skolan började han jobba inom industrin. Ett jobb precis som pappa före honom och en utväg för en med dåliga skolerfarenheter och inte ork att plugga. Han tjänade pengar, fick råd att flytta hemifrån, köpa bil.

I 15 år jobbade han på samma arbetsplats innan han blev sjukskriven. Vid 29 fick han diagnosen Asperger, en funktionsnedsättning där man kan ha svårt att interagera med andra människor, svårt att förstå det sociala samspelet och organisera sin tillvaro.

– Till slut gick det helt enkelt inte. Ibland fick jag höra att det där gör du inte för att du inte vill och på en sådan arbetsplats kan det också vara en särskild manlig jargong. Jag ville bara hem och vara för mig själv, förklarar Pontus som idag tackar konsten att han mår bra och har börjat jobba igen.

Konten har alltid funnits där i form av ritande och tecknande.

– Även när jag var som mest deprimerad kunde jag rita och måla. Det var då jag hittade min egen stil. Jag har alltid oroat mig, men när det gäller min konst så oroar jag mig aldrig för vad folk ska säga. Den styr jag själv.

Det Pontus gör är bilder inspirerade av tatueringskonsten. Han använder sig bland annat av ”prickandet” som tatuerarna gör, en konstform som fått namnet pointilism.

Han har alltid varit intresserad av de här konstformerna och är självlärd. Sina bilder bygger han upp genom att göra skisser, använder sig av så kallade mandalas, geometriska former som förekommer inom hindusimen och buddismen. Sen fogar han ihop bilderna på ett ljusbord till helheter. Helt nyligen började han använda färg i sitt bildskapande.

– Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla mig, ibland säger jag illustratör ibland en som tecknar prickar.

Den 1 september visar Pontus sina taturerings-, japan- och orientalisktinpirerade bilder på konditori Sultan i Katrineholm.

Annons: