Syrebrist i stora delar av Långhalsen

Textstorlek:

– Det är klart att det blir stressande för fisken när en stor del av vattnet inte har något syre, säger Annelie Carlén i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.Deras mätningarna visar att Långhalsen har syrebrist och ovanligt varmt vatten.

Annons:

Hon och Jerry Persson i Vattenvårdsförbundet har mätt syrehalten och temperaturen vid de djupaste hålorna i Långhalsen, det vill säga vid Snickartorpsfjärden, Torpfjärden och vid Spikön.

Det är 12 meter djupt och sex meter närmast botten visade noll i syrehalt.

– Det innebär att fisken ska samsas på betydligt mindre mängd vatten, eftersom den inte kan leva utan syre. Risken är stor att rovfiskar som gädda går hårt åt småfisk av gös, till exempel, säger Annelie Carlén.

Dessutom är vattnet ovanligt varmt.

– Yttemperaturen kan vara hög men lite djupare brukar det ligga på 12-13 grader. Nu var det 20 grader hela vägen ner till språngskiktet.

I djupa sjöar, som Långhalsen, blir ytvattnet lättare när det värms upp av solen. Det varmare vattnet ligger därför kvar i ytan när det är vindstilla och det bildas en skarp gräns, ett så kallat språngskikt mellan varmare ytvatten och kallare djupvatten.

– Och det är under språngskiftet som vattnet helt saknar syre. Då frigörs också fosfor från sediment på sjöbotten, så det vattnet är rejält näringsrikt, säger hon.

Det är gamla synder som spökar. Fosfor på sjöbotten i Långhalsen kommer antagligen från lantbruket, industrin och avloppen.

– Det innebär att vi inte vet hur mycket fosfor som tillförs nu och hur mycket som den syrefattiga sjön göder sig själv med.

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Tillgången är begränsad och den minskar snabbt. Den fosfor som finns är kontrollerad av ett fåtal länder. Marocko, Kina och Västsahara har tre fjärdedelar av det globala förrådet.

Så ingen vill ha fosfor i botten på sjön utan det bästa vore att kunna använda den istället.

Att mäta syrehalten i Långhalsens djupa delar är en del av miljöprojektet ”Rich Waters”. Lantbruksuniversitetet, SLU och Miljöinstitutet, IVL, ska ta fram ett verktyg för att upptäcka om en sjö har interngödning och i så fall hur mycket.

Annelie Carlén och Jerry Persson paddlar ut en gång i månaden för att ta prover och göra mätningar. I maj såg det bra ut, men sedan dess har det blivit sämre och nu är det riktigt dåligt.

– Det här vattnet kommer att blandas på sensommaren och hösten och när det näringsrika vattnet kommer upp till ytan är förutsättningarna bra för en rejäl algblomning, säger Annelie Carlén.

Annons: