Helikopterperspektiv på ett kluvet Sörmland

Textstorlek:

Under de kommande fyra veckorna tar Sörmlandsbygden valtempen i länets nio kommuner. Målet är att ge dig som väljare bättre koll på de lokala och regionala frågorna inför valet 9 september. Vi inleder med ett jämförande helikopterperspektiv som visar hur länets kommuner ligger till inbördes.

Annons:

Kommuner som Trosa, Strängnäs, och Nyköping har sedan länge flera socioekonomiska fördelar jämfört med övriga länet. I de nämnda kommunerna ligger såväl utbildningsnivå som medellöner högre än i exempelvis Flen, Vingåker, Eskilstuna och Katrineholm.

Sörmlandsbygdens valkoll visar att klyftorna huvudsakligen ökar mellan ”toppen” och ”botten” i länet. De landsbygdsdominerade kommunerna Katrineholm, Vingåker och Flen har ökade kostnader per kommuninvånare, samtidigt som invånarnas redan låga medianinkomster utvecklas sämre än i övriga Sörmland.

I ”toppen” kan dock en varningsflagga höjas för Nyköping, som under den senaste mandatperioden har fått kraftigt sänkt betyg som skolkommun, och även tappar avseende företagsklimat, kommunal kostnadsutveckling och utbildningsnivå. Tillsammans med Vingåker är Nyköping den kommun som uppvisar den mest negativa trenden de senaste åren, enligt Sörmlandsbygdens undersökning.

Strängnäs utvecklas positivt inom flera områden, men har tappat rejält i Lärarförbundets ranking av skolkommuner, vilket kanske ytterligare höjer temperaturen inför den folkomröstning om landsbygdsskolorna som Strängnäsborna ska genomföra 9 september.

Utbildningsfrågor är över huvud taget ett mörkt kapitel: alla sörmländska kommuner utom Trosa och Oxelösund har bottenresultat för skolan. Resultatet har dessutom försämrats i sex av nio kommuner under den gånga mandatperioden.

Befolkningsutveckling och villapriser är två indikatorer som tydligt pekar ut Trosa som en populär kommun i medvind, medan Nyköping, Vingåker och Katrineholm ligger sämre till: här är såväl inflyttningen som prisökningen på husen lägre.

Men visst finns det ljuspunkter även i de stretande småkommunerna. Gnesta och Vingåker har relativt sett lyckats bäst med att öka andelen högutbildade invånare. Katrineholms företagsklimat har förbättrats rejält enligt Svenskt Näringsliv och den lilla kuststaden Oxelösund har lyckats hålla nere sina redan låga utgifter.

Så gjorde vi undersökningen

Vi har tittat på utvecklingen inom åtta områden under den senaste mandatperioden 2014-2018: befolkningsutveckling, villapriser, tidningen Fokus kommunranking “Bäst att bo”, Lärarförbundets ranking av bästa skolkommuner, Svenskt Näringslivs företagsindex, andelen högutbildade, inkomstutveckling, samt kommunens genomsnittliga kostnader per kommuninvånare.

Inom varje område har vi vägt samman hur väl kommunen ligger till jämfört med övriga länet, samt i vilken mån utvecklingskurvorna pekar uppåt eller nedåt. Undersökningen tar hänsyn till hur kommunen ligger till i absoluta siffror, men visar framförallt utvecklingen under de senaste åren. Kommuner som har förbättrat företagsklimatet eller skolresultaten får alltså ett högre värde än de som backar i mätningarna. Resultatet har vägts samman till ett genomsnittligt index, graderat 1 – 9, där 1 = sämst i länet och 9 = bäst i länet.

Källor: SCB, Svenskt Näringsliv, Lärarförbundet, tidningen Fokus, Mäklarstatistik

Annons: