En tredjedel av elen kommer från solen

Textstorlek:

Solcellsanläggningar blir allt vanligare. En som gjort slag i saken och utnyttjat både solenergi och investeringsstöd är Henric Weijber på Hagbyberga säteri.

– Ja, varför inte, taken är outnyttjade och nu täcker jag ungefär 30 procent av årsförbrukningen med solel, säger han.

Energimyndigheten tror på en ökning av el från solanläggningar inom en snar framtid.

840 kvadratmeter solceller täcker det stora ladugårdstaket som vätter mot söder på Hagbyberga säteri. Bredvid finns några nyare byggnader som också härbärgerar kycklingar. 180 000 föds upp per omgång och de behöver både värme och ventilation.

Idag står solelen för en tredjedel av gårdens förbrukning. Vissa dagar levereras överskottet till nätet. Men det är inte de varma, soliga dagarna som levererar mest som man skulle kunna tro, utan de soliga kalla dagarna. För mycket värme ger lägre produktion.

2014 sattes solcellerna upp och idag har gården en så kallad macroanläggning.

– Sverige är ett jättebra land för solelsproduktion fullt jämförbart med norra Tyskland, säger Henric Weijber.

Han är själv förvånad över att solelsutvecklingen går mycket långsammare här än i Tyskland och tycker att det svenska systemet, som skiljer sig från det tyska exempelvis, är ineffektivt.

– Hade vi haft ett lägstapris på elen vi levererar, som i Tyskland, hade det gått mycket fortare, då hade det här varit en kassako. Dessutom är elpriserna för låga idag, det är nätavgifterna som är för höga, påpekar han.

Frågan är varför han har satsat på solelsproduktion?

– Det är tillfredsställande att göra något och torkan visar ju om något på sårbarheten i vårt system.

– Vårt mål är 50 procent solel och vi skulle vilja bygga mer men har inte råd, förklarar han och pekar på spannmålsodlingen runt gården som i år tappar cirka en tredjedel på grund av torkan.

– Jord och skog är ju egentligen de enda verksamheter idag som binder koldioxid, påpekar han.

Energimyndigheten tror att solcellsutvecklingen kommer att ta fart i Sverige. Till viss del kommer det nyligen borttagna kravet bygglov i planlagda områden att ge effekt.

– Mycket pekar på att det kommer att öka och att sol kommer att bli en del av Sveriges elmix, säger Tobias Walla på Energimyndigheten i Eskilstuna.

– Det blir en sorts granneffekt när man ser att det är möjligt.

Priser som gått ner de senaste åren och det stödsystem på 30 procent är andra anledningar till att intresset för solel ökar.

I Sverige finns drygt 15 000 anläggningar idag och över 400 av dem finns i Sörmland. Här är det Eskilstuna som leder utvecklingen med närapå en fördubbling av antalet mellan 2016 och 2017 till cirka 200 enligt senaste statistiken från SCB.

Katrineholm ligger på andra plats i länet med en 30-procentig ökning till nästan 100 anläggningar.