Måtte miljöfrågan bli viktigast i valet

Textstorlek:

Det känns aningen overkligt där jag far fram i hög fart efter en motorbåt i Mälaren. Jag håller krampaktigt i en lång tamp endast iklädd bh och trosor. Bredvid mig i vattnet har jag kvinnan som jag nyss gjort ett radioreportage om. Hon bor på en ö utanför Köping. Denna väldigt varma sommardag skildrar jag hur det är att leva öliv.

Planen var att vi skulle avsluta bandningen med att hon och maken, från sin motorbåt, skulle ta ett dopp i böljan den blå en bit ut i Mälaren. Därefter skulle de skjutsa mig till hamnen där min bil stod parkerad. Termometern visade på dryga trettio grader när de fick mig att hoppa i, efter dom i det svalkande vattnet. Jag tvekade först med tanke på att mina badkläder låg kvar i bilen. Men va sjutton, nöden har ingen lag. Värmen som tog hårt på kroppen fick mig att dra av klänningen och hoppa i. Njutningen visste inga gränser tills jag insåg att det skulle bli svårt att ta sig upp på motorbåten igen. Maken hade nämligen oljat in teak-kanterna runt hela båten och utan stege skulle det bli problem att kliva upp utan att smutsa ner tjusiga vita skinnsäten.

Mannen såg ingen annan lösning än att hiva sig upp och kliva på den nyligen inoljade teaken. Min enda tanke var hur dyngvåta bomullstrosor skulle te sig i sin form om jag överhuvudtaget kunde hiva mig upp i båten. Skulle de sitta uppe? Det var då jag fick idén om en åktur hållande i tampen.

Vi spottar och fräser där vi åker i hög fart bakom motorn som stinker av drivmedel. Det bränner i armmusklerna där vi ligger som streck i vattnet bakom båten. Det är onekligen ­roligt och ser säkert lustigt ut när vi passerar andra båtar. Innan vi når hamnen säger musklerna stopp och vi ser ingen annan råd än att kämpa oss upp i båten. Tack och lov har reportern trosorna kvar över rumpan. Klänningen åker på över mina dyngvåta underkläder och jag skjutsas in till hamnen.

Väl hemma drar jag av mig klänningen och upptäcker att stora delar av kroppen är insmetad med en grön sörja, troligtvis alger. Ett jobbäventyr som tog en helt annan vändning än det var tänkt, men jag skyller på värmen. Sommaren har varit påfrestande för de flesta, framför allt för många äldre.

Det har varit rekordtemperaturer som vi inte har upplevt sen mätningarna började på 1700-talet. Skenande bränder på flera håll i landet och låga grundvattennivåer har skapat oro. Klimatfrågan måste tas på allvar! Hösten 2015 enades världen i Paris om att begränsa den globala uppvärmningen. Måtte det ge resultat och måtte miljöfrågan bli den viktigaste frågan i årets valrörelse.

Allt vi gör har en konsekvens oavsett om det är ett hopp från en båt eller hur vi hanterar den enda jord vi har.

Kerstin Svensson, radioproducent