Kontroll av vilt viktigt

Textstorlek:

Länsstyrelsen i Sörmland ska utreda om det kan bli enklare för jägare att själva sälja kött efter jakt. Något som jägare välkomnar. Men Mikael Löf, som driver vilthanteringsanläggningen DeVilda i Järna, och som tar emot vilt från hela Sörmland är inte lika positiv.– Förlorarna är vildsvinen, konsumenterna och mark­ägarna, säger han.

Annons:

Sörmlandsbygden besöker viltanläggningen i Järna. Det finns runt sex liknande anläggningar i länet där vilt hanteras. Anläggningen i Järna, DeVilda, drivs av Mikael Löf.

– Jag har avtal med ett stort antal jägare. Hit kommer de med sitt vilt. Jag köper in köttet och bedömer vid slakt vilka djur som ska användas till vad.

– Förenklat fungerar det så att köttet kommer in under måndagar, tisdagar och onsdagar. Det säljs sedan här på plats till konsumenterna på torsdagar, fredagar och lördagar.

Anläggningen, bakom den öppna disken där köttet säljs, är klinisk. Det liknar nästan ett sjukhus. Här tas prover på djuren och allt sköts enligt högt ställda hygieniska krav.

– Riktigt så här tror jag inte det ser ut i ”hemma-slaktbodar”, säger Mikael.

Men eftersom han säljer direkt till konsument är kraven stenhårda. Och det är här den nya utredningen kommer in. Regeringen har gett i uppdrag till bland andra Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i Sörmland att titta på om jägarna ska slippa gå genom vilkthanteringsanläggningarna och i stället kunna sälja köttet direkt till konsument.

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger:

– Jägarnas engagemang och stora ansvarstagande har bidragit till att vi idag har en framstående viltvård. En ökad avskjutning av vildsvin kan uppnås på flera sätt, där enklare avsättning av köttet är en möjlig väg att gå.

Svenska Jägareförbundet välkomnar utredningen eftersom de anser av jägarna idag har svårt att få avsättning för vildsvinskött eftersom reglerna är ”krångliga och ersättningarna låga”. Men Mikael Löf på DeVilda är tveksam.

– Dels får faktiskt jägarna bra betalt för sitt kött. De som har avtal med oss till exempel får dubbelt så mycket för ett vildsvin än vad en bonde får för en tamgris. Dessutom kan vi leva upp till högt ställda hygieniska krav på köttet.

– Man ska vara medveten om att jägarna är inte livsmedelsproducenter. Förutom hygiensidan är vildsvin ett komplicerat kött att hantera. Det handlar om att slutkunden, det vill säga konsumenten, ska bli nöjd. På annat kött finns det ett kvalificeringssystem men det gäller inte på viltsidan. Men jag skulle vilja säga att det finns 20 klasser på ett vildsvin. Inget annat kött tillåter ju till exempel så gamla djur som vildsvin. Vi som både slaktar, ansvarar för hygienen och säljer till konsument gör bedömningen vilket leder till att konsumenterna blir nöjda och gillar vildsvin.

– För det här är ett annat problem. Många, många konsumenter säger att de inte gillar vildsvin eller att de inte kan tillaga köttet. Ofta beror det på att de inte har en aning om vilket kött som ligger i stekpannan, i ugnen eller på grillen. De lägger på vad de fått av någon jägare och så blir det vad det blir, säger Mikael.

– Här ligger ytterligare ett problem. Viltkött säljs svart av jägarna, och det är inte särskilt bra ur flera olika aspekter.

Annons: