Kan lösa gåtan om alkoholberoendet

Runt halsen bär Pia Steensland ett silversmycke av molekylen, OSU6162, en dopamin stabilisator. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

Pia Steensland är docent, forskare och siktar mot en riksdagsplats. Hon har levt i olika kulturer och verkar trivas oavsett var hon hamnar. Men det finns en sak hon ogillar – det svenska fikarumsgnället.

Pia, som ursprungligen kommer från Småland har via Uppsala och Kalifornien landat i Strängnäs och blivit sörmlänning på heltid.

Pia Steensland är 46 år. Hon är docent och arbetar deltid på Karolinska Institutet där hon försöker knäcka alkoholberoendets gåta och skapa ett läkemedel mot beroendet. Resten av sin yrkesverksamma tid, som verkar vara nästan jämt, jobbar hon politiskt. Som förtroendevald i Strängnäs kommun och som handläggare med ansvar för vård- och omsorgsfrågor på KD:s riksdagskansli i Stockholm.

– Min drivkraft är inte så komplicerad. Jag vill göra livet bättre för andra människor, säger hon.

Pia Steensland pratar varmt och ofta om sin nyss avlidne forskarkollega och mentor, Nobelpristagaren i medicin Arvid Carlsson. Han fick sitt pris år 2000 för ”upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet”. Han har också forskat fram en läkemedelssubstans – OSU6162 – som fungerar som en stabilisator för signalsubstansen dopamin. Det är också den molekylen Pia bär i silver runt halsen.

På Göteborgs Universitets hemsida, där Carlsson var verksam, står det så här: ”Ämnet har redan testats flera gånger, bland annat vid Karolinska Institutet där det ingått i en undersökning om alkoholberoende. Resultatet överträffar alla andra preparat inom området.

Och nyligen gjordes en studie på 12 patienter med hjärntrötthet där sju deltagare blev av med besvären efter bara några dagar.”

Det är här Pia kommer in i bilden. När Arvid Carlssons forskning fokuserat på hjärntrötthet är det Pia, som på KI, lett forskningen vad gäller alkoholberoende.

Men om vi backar bandet startade Pias forskarkarriär när hon, som nyutbildad farmaceut, började doktorera och skrev en avhandling om anabola steroider och dess effekter på beteendet och hjärnan.

– Min avhandling bidrog till förstärkt lagstiftning, säger hon.

– När jag så småningom blev självständig forskare åkte min make, som också är forskare men numera gymnasielektor i matematik, och jag till Kalifornien. Där blev vi kvar i nästan sex år.

– Jag arbetade på ett labb för att utveckla nya läkemedel mot alkoholberoende och det var där som mitt intresse för Arvids substans startade.

– Då vi återvände till Sverige igen bestämde jag mig för att maila till Arvid och frågade om han ville samarbeta runt OSU6162. Det var ett nervöst mail att skriva, han var ju ändå Nobelpristagare. Men jag fick snabbt ett positivt svar.

Arbetet kom igång och Pia fick ansvar för den alkoholrelaterade delen av forskningen som bedrivs på KI.

Idag har en miljon svenskar, i olika grad, alkoholproblem. 350 000 av dessa har ett utvecklat alkoholberoende. Hos varje individ berörs sedan fyra, fem personer runtomkring. Inte minst barn. Pia anser att sjukvården måste ta ett större ansvar och våga prata om alkohol. Men hon vill inte stigmatisera, pekpinnar verkar inte vara något för henne.

– Jag förespråkar inte nolltolerans för alla. För personer med ett tungt beroende är nolltolerans det enda rätta medan andra, med en lättare problematik, kan lära sig att kontrollera och minska sitt drickande.

Dricker du själv alkohol?

– Ja, det gör jag, men inte så ofta. Ett par glas vin i halvåret blir det ungefär.

Vad händer i hjärnan när man dricker alkohol?

– När vi dricker alkohol ökar mängden dopamin i belöningssystemet i hjärnan. Vi får en berusande känsla. Men vid upprepad berusning minskar dopaminaktiviteten och belöningssystemets känslighet gradvis. Det krävs allt större mängder alkohol för att uppnå önskad effekt, samtidigt som belöningssystemet blir alltmer okänsligt för naturlig stimulering och man kan uppleva ett nedstämt stämningsläge. Det skapas ett sug efter alkohol och man drivs vidare att dricka för att slippa må dåligt.

Hur nära är ni att få fram ett nytt läkemedel för alkoholberoende?

– Svårt att säga. Resultaten så här långt ser lovande ut, men det krävs flera studier för att säkerställa effekten.