Siktar mot stjärnorna

Textstorlek:

Exoplaneter, stjärnor och meteorer. I Åkesta strax utanför Västerås ligger Västerås Astronomi och Rymdforskningsförenings observatorium. Här samlas folk från hela Mälardalen för att studera vad som händer ute i rymden. Tack vare den senaste tekniken kan man se miljontals år bakåt i tiden.

Du har säkert sett dem om du passerat Åkesta någon gång – de två små kupolerna på berget som spanar upp mot natthimlen. Observatoriet i Åkesta är det enda i Mälardalen. Närmaste motsvarighet ligger i Stockholm.

Västerås Astronomi och Rymdforskningsförening, VARF, är en gammal förening och startades redan 1987 av ett gäng pensionärer. Men rötterna sträcker sig längre tillbaks än så.

– På Åkesta gård fanns en godsägare som hette Åke Odelberg och han var utbildad astronom från Uppsala. Han byggde vår gamla stjärnstuga 1939. Där monterade han ett Schmidtteleskop som han använde för att fotografera rymden med, berättar Claes Lundberg, som är informationsansvarig i VARF.

När Odelberg blev för gammal och flyttade från Åkesta sålde han utrustningen till Västerås stad och numera är allt i VARF:s ägo.

VARF är i dag över 120 medlemmar, utspridda över Södermanland, Västmanland, Örebro och Enköping.

– När föreningen startade var det av en gäng gubbar. Men idag har ungdomarna tagit över. Det är roligt och ovanligt för en förening som vår, säger Claes Lundberg.

På Åkesta finns två teleskop: den gamla stjärnstugan som ursprungligen uppfördes 1939 och så det nya, Urania-teleskopet, som byggdes 2009 och som kan se tio miljoner år ut i världsrymden.

Båda teleskopen är helt datorstyrda och toppmoderna.

Mellan de två teleskopen finns även en samlingslokal som medlemmarna använder när det är dåligt, mulet väder.

Men föreningen har större planer. Om allt går som VARF vill ska ytterligare en anläggning med fik, konferens- och kontrollrum byggas inom kort i anslutning till observatoriet.

– Vi har ett antal tusen skolelever som besöker oss varje år. Trycket på oss är så hårt att vi måste bygga ut, säger Claes Lundberg.

–Vi tror på det här. Här kommer vi inte bara syssla med stjärnrymden utan alla naturvetenskapliga ämnen, säger Leif Karlsson som ritat huset.

Både han och Claes Lundberg är oroade det svikande intresse bland unga för de naturvetenskapliga ämnena matematik, kemi och fysik.

Samtidigt är det många som är intresserade av rymden, framför allt barn.

Men för att förstå det sistnämnda behövs kunskap om det förstnämnda.

– Vi måste få de unga att tycka naturvetenskap är roligt, säger Claes Lundberg.

Vad tror ni det beror på att det är så få som är intresserade av de naturvetenskapliga ämnena?

–Matematiken. Vi märker att det är många som tycker det är svårt.

Att vi förstår rymden är viktigt, det är både Claes Lundberg och Leif Karlsson rungande överens om. Bara de senaste åren har det gjorts flera viktiga upptäckter som vänt upp och ner på astronomernas världsbild.

– På 50-talet hade man en ”klar bild” av hur universum såg ut. I dag vet vi att vi bara känner till ungefär fem procent – resten är mörk materia och mörk energi som vi inte har en aning om, säger Claes Lundberg.

– Då, för 60 år sedan, trodde man att vår sol var den enda stjärna med planeter. Idag vet man att de har en hel svärm allihopa, säger Leif.

Bara i vår galax finns omkring 200 miljarder stjärnor. Att det skulle finnas fyra till fem gånger så många planeter är en hissnande tanke.

Claes Lundberg och Leif Karlsson, som varit intresserade av rymden och stjärnorna sedan ungdomsåren, kan än idag slås av dess storhet.

Och av mänsklighetens tillsynes minimalistiska betydelse för världsalltet. Rymden ger perspektiv.

– Mänskligheten är egentligen helt obetydlig. Det spelar ingen roll om det går åt pipan för oss. Det rubbar inte systemet en millimeter, säger Leif.

– Det är många som inte tror det, som tror att de är i centrum av universum.