Laga världen

Textstorlek:

”Laga världen” är ett uttryck hämtat från den judiska traditionen. Det är också rubriken på Anton Geels bok med samma namn. Författaren menar att vi genom att bryta vanmakten gentemot allt det som vi upplever som ondskans framfart kan medverka till förändring och förbättring. Helt enkelt vara med och laga världen.

Och många har redan deltagit i detta reparationsarbete, kanske utan att ens veta om det.

Sedan 1800-talet har genomsnitts­inkomsten och medellivslängden stadigt ökat i de flesta länder. Framför allt har människor fått det oerhört mycket bättre sedan 1950-talet. Andelen av världsbefolkningen som lever i extrem fattigdom har halverats under de senaste 20 åren.

I två hundra tusen (200 000) år levde människan på svältgränsen. Ännu 1820 levde 94 procent av jordens befolkning på mindre än motsvarande två dollar om dagen. I dag är det under tio procent. Spädbarnsdödligheten minskar dramatiskt och flickor får utbildning, utom där talibaner, IS och andra extremister bestämmer.

Ändå upplever många att tillvaron blir sämre och att elände och fattigdom dominerar, vilket inte är fallet. Den mänskliga hjärnan tycks programmerad att fokusera på det negativa, på utmaningarna och hur vi ska lösa dem. Fakta och statistik talar sitt tydliga språk, välståndet ökar. Ändå upplever vi vanmakt och oro över utvecklingen.

Professor Hans Rosling var en mästare i att visa hur villkoren för människor i världen förändrats över tid. Han var läkare, statistiker och folkbildare. Rosling är borta men hans gärning kommer att leva länge.

Den optimistiske och realistiske professorn ville inte att vi skulle blunda för verkligheten. Men genom att dels konfrontera problemen och dels glädjas åt allt som blir bättre kan vi hämta kraft att förändra. Att laga världen.

Att förändringar och förbättringar behövs är ingen underdrift. Aven om en stor del av utvecklingen går åt rätt håll finns enorma utmaningar. Klimatet, städernas expansion, krisen i Mellanöstern/Syrien, Rysslands aggressiva agerande och den demografiska utvecklingen i västvärlden, för att nämna några. Framtidens ledare kommer att få prioritera hårt.

Men även när det gäller att organisera våra samhällen, hur vi styr demokratiskt och vilken teknologi vi kommer att ta hjälp av i vardagen finns både utmaningar och framför allt stora möjligheter. Förutsatt att västvärldens demokratier fortsätter att styras av en beprövad moralisk kompass så finns goda förutsättningar för frihet, välstånd och integritet att överleva.

Framstegen som jag räknar upp här ovan med minskad fattigdom och stigande välfärd till flertalet har inte kommit av sig själva. Det är arbete, fri handel, kunskapstillväxt och fri forskning som skapat förutsättningarna. Utan den fri­heten ingen fortsatt välståndsutveckling.

Bo Höglander