En mänsklig rättighet att få söka asyl

Textstorlek:
Annons:
Det är inte en mänsklig rättighet att få asyl, det är helt korrekt, men som Sverige agerar idag är under all kritik.
2015 kom den största vågen flyktingar vi någonsin erfarit. Ingen var beredd på hur många de var, ingen anade vad som skulle bli. Cirka 160 000 människor sökte skydd här varav flertalet kom mellan augusti – december. Bland dessa fanns ca 35 000 ensamkommande barn/ungdomar. En siffra som annars brukar ligga kring 1-3000 ungdomar/år. (I världen uppskattades det 2015 att 60 miljoner människor var på flykt. I juni 2017 var siffran 65,6 miljoner).
Det handlar inte om att Sverige ska rädda hela världen, det handlar inte om att alla ska komma hit. Det handlar om att vi ska behandla andra såsom vi själva vill bli behandlade. Att vi ska bete oss mänskligt och värdig. Det handlar om att rätten att söka asyl också innebär att man har rätt till en rättssäker prövning och med det också rätt att överklaga. Har vi tagit oss an någon har vi en skyldighet att fullfölja.
Förutom det oerhörda lidande dessa ungdomar fått utstå under dessa över två år de har väntat på besked har vi även annat som kommer stå oss mycket dyrt.
Bortglömda blir alla de människor som engagerat sig – lärare, skolpersonal, socialsekreterare, gode män, psykologer, jurister, familjehem, civilsamhället, alla de som sliter hårt för att uppehålla humöret och levnadsglöden för dessa ungdomar. Som lärt känna dem, som sett de växa under åren som gått här i Sverige. De förlorar tilltro till sina ledningar och chefer, till den politiska systemet. Vi bränner ut dessa personer en efter en.
Likaså glömmer vi bort de som idag lever i sitt egna utanförskap i vårt samhälle, som känner sig lämnade utanför och otrygga. Den styrande politikens velighet skapar en oerhörd otrygghet. Svåra situationer kräver noggrann eftertanke och långsiktiga hållbara beslut. Idag har vi en stor grupp människor som har avpersonifierat dessa ungdomar, som drar dem alla över en kam och hatar med en obehaglig innerlighet. Det redan otrygga blir ännu otryggare. Som demokratiskt samhälle har vi inte råd att behandla människor på det här viset. Kostnaderna kommer vida överstiga de faktiska kostnader dessa ungdomar drar med sig.
Här har vi världens chans att ta tillvara kraften hos ungdomar, vars styrka och initiativkraft och vilja att skapa sig ett bättre, tryggare liv fört dem hela vägen hit till Sverige. Vi har investerat massor i deras utbildning och att lära svenska språket. De människor som arbetar med och kring dem har lagt en finfin grund för dessa ungdomar att bygga vidare på och fortsätta sina liv i det svenska samhället.
Eftervärldens dom kommer vara hård.
+ Föreningen Livboj 18 i Nyköping som på ideell väg hjälpa ensamkommande över 18 år att kunna bo kvar i kommunen.
– Det är anmärkningsvärt att de medel staten delar ut till kommunerna för att låta ungdomarna bo kvar i kommunerna efter 18, inte går till det de är avsedda för.

 

Martina Hallström

Annons: