”Pensionen räcker inte”

Var femte svensk är fattigpensionär och har rätt till bostadstillägg. Men många söker inte, eftersom informationen är digitaliserad och gruppen ofta saknar datorer.
Textstorlek:

Antal svenska pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns blir bara fler.
I dag är nästan var femte svensk fattigpensionär.
– Min uppfattning är att det är kvinnorna runt 80 år som är värst drabbade, säger Monica Lundquist, PRO i Trosa.

Monica Lundquist är ordförande för PRO i Trosa. Hon vet att det är en kommun med förhållandevis få så kallade fattigpensionärer men säger att hon märker av en oroande utveckling.
– Det är fler som ringer till oss och har svårt att få ekonomin att gå ihop. Men värst har kanske de som ringer utan de som inte vill eller vågar ringa.
– Det handlar ofta om kvinnor. De har arbetat hemma och skött barn och familj nästan hela livet. Eller så har det haft låglönejobb. Så länge maken lever fungerar det men när de blir ensamma och förlorar hans pension får det väldigt svårt att leva på sin egen, säger Monica.
EU:s gräns för risk på fattigdom är 60 procent av medianinkomsten, det vill säga cirka 12 100 kronor i månaden.
– Själv har jag en pension på 8 080 kronor idag. Det fungerar tack och lov så länge som min make lever. Men sedan…ja, det vill jag inte ens tänka på…
Men det finns lite hjälp att få som många kanske inte är medvetna. Bostadstillägget är ett sådant bidrag.
Nu försöker PRO ordna föreläsningar och information om detta ofta i samarbete med Pensionsmyndigheten.
– Tyvärr är det så bedrövligt att dessa, jag säger åter kvinnor, är ganska ensamma. De har inga datorkunskaper och för den delen ingen dator heller vilket gör det svårt för dem att ta del av de bidrag som finns.
– Dessutom finns det ytterligare ett problem och det är att den här generationen vi talar om inte vill ta bidrag. De känner att de ”snyltar” vilket de förstås inte gör. De måste börja se det här som en rättighet. Egentligen skulle jag önska att till exempel bostadstillägget kom med automatik.
Statistiska centralbyrån (SCB) för statistik över hur många äldre svenskar som lever under fattigdomsgränsen och därmed kan klassas som fattigpensionärer.
Kurvan har de senaste åren pekat uppåt men en viss stabilistering har kunnat skönjas under 2016 och 2017.