Kyrkan återvinner kroppens reservdelar

Sedan lite mer än ett år tillbaka återvinns metaller som kommer från kremeringar. Foto: Erik Inge
Textstorlek:

Höftkulor, spikar och lårben. Sedan i juli förra året är svenska krematorier tvungna att återvinna den metall som blir kvar efter att en kropp kremerats. Hittills har 30 ton återvunnits. Sörmlandsbygden gjorde ett nedslag på krematoriet i Katrineholm.

Krematorievaktmästaren Erik Thorstensson visar upp de metallådor som krematoriet samlar metallskrotet i. Här ligger allt från kisthantag i förzinkat stål till knäleder i titan.
Den största delen av skrotet består dock av spikar och skruvar från gravkistorna.
Personalen på Katrineholms krematorium tror att man kan återvinna runt 200 kilo metallskrot per år.
–  Det här kärlet började vi på i slutet av augusti, säger Erik och tittar ner i den snart halvfulla lådan.
Den nya lagen om metallåtervinning trädde i kraft i juli 2016. Under det första året har Svenska kyrkans krematorier samlat in mer än trettio ton metall, även om det ska ses som en exceptionell siffra. Många krematorier hade samlat på sig metall i väntan på den nya lagen.
Erik Thorstensson tycker att den nya lagen ligger rätt i tiden.
Tidigare har man grävt ned metallen på ett speciellt ställe på kyrkogården.
– Allt som inte fick plats i urnan var man enligt lag tvungen att lägga i en plastpåse och gräva ned i backen. Det känns mycket bättre att göra så här. Vi måste tänka på världens resurser, säger Erik.
Att kremera en kropp och kista tar ungefär 1,5 timme i 800 graders värme. Resterna rakas sedan ut med en skrapa.
Det som då återstår är en blandning av skelett och metall, så för att skilja dessa åt läggs de i en speciell askberedare.
– Insidan liknar ett durkslag och i botten ligger en metallkula. Kulan krossar benresterna och pressar ut askan i små hål. Askan åker sedan ned i urnan. Metallen går däremot inte att mala ner och blir istället kvar i beredaren för att sedan hamna i en egen behållare, förklarar Erik.
Metallskrotet läggs sedan i stora metallkärl som med jämna mellanrum hämtas upp av företaget Fönix och fraktas till Karlstad. Där sorteras metallen i sektioner.
– Föremålen sorteras ned i minsta beståndsnivå: stål och järn, ortopediska metaller samt ädelmetaller och titan. Materialen levereras sedan till olika underleverantörer som återvinner metallerna. De ortopediska metallerna blir exempelvis nya beståndsdelar, säger Hanna Skoglund, inköpare i Svenska kyrkans samverkande inköp.
I länet finns tre krematorier och i Katrineholm genomför man cirka 550-650 kremeringar per år.
Erik Thorstensson har jobbat som krematiorievaktmästare i elva år och säger att det är ett speciellt yrke.
– Visst får man distans till det med åren, men man måste samtidigt alltid vara medveten om vad man håller på med. Man kan inte skärma av för mycket. Det här är viktiga saker. Det är ett yrke man måste vara lämpad för.
Erik Inge