Fokusera på bilkörningen

Ingen sladd är den andra lik, så det finns finns inget allmängiltigt svar på hur man häver den. Det får de som går ”risktvåan” lära sig. Foto: Erik Inge
Textstorlek:

December står för knuten och halkan breder ut sig. Så hur häver man en sladd? På den frågan finns inget allmängiltigt svar. Det får de som går ”risktvåan” lära sig.

– Alla situationer är olika, så det går inte att svara på den frågan. Det är också viktigt att vi inte kan svara på den frågan. Ett svar skulle sända ut signalen att ”det är okej att hamna i den situationen”. Genom att inte svara blir folk mer försiktiga, säger Fahad Morad som leder risk två-utbildningarna på Motorbanan i Åkers styckebruk.
I risk två-utbildningen ingår bland annat körning på halkbana. Tidigare kallades det momentet i körkortsutbildningen just ”halkbanekörning” men dagens ”risktvåa” innebär så mycket mer. Framför allt handlar den tre timmar långa lektionen om eget tänkande.
– Diskussion och reflektion är bärande i utbildningen. Jag brukar likna det med vaccin. Risktvåan är till för att du ska slippa hamna i en situation där du inte har kontroll. Halkutbildningen var mer som medicin och talade om hur du skulle göra om du fick sladd. Risken var att man lärde sig överskatta sin förmåga, säger Fahad.
Svensk körkortsutbildning och synen på trafiksäkerhet har förändrats mycket de senaste 20 åren. 1997 införde Sverige det som kallas ”nollvisionen” och som innebär en strävan efter noll döda eller allvarligt skadade personer i trafiken.
När beslutet togs fanns ingen riskutbildning med i kursplanen för bilkörkort och mellan 500-700 dödsolyckor inträffade årligen.
År 2000 genomfördes en omställning när halkutbildningen byttes ut mot det som idag heter risktvåan – men kursplanen var fortfarande föråldrad.
– Reflektion och eget ansvar ingick inte. Allt utgick från läraren, säger Fahad.
Det ändrades 2006 när Sverige fick en helt ny kursplan för körkort B, och eget tänkande blev en viktig del körkortstagandet.
Samtidigt infördes en obligatorisk introduktionsutbildning och tre år senare infördes riskutbildning ett, ”riskettan”, som tar upp de yttre faktorer som kan påverka bilkörning.
I dag ingår både riskutbildning ett och två även i kursplanen för mc-kort.
En som märker av skillnaden i trafiksäkerhetstänk är Jerry Lindström från Strängnäs som körde halkbana första gången redan i början av 2000-talet. I förra veckan gjorde han om det.
– Det var en väsentlig skillnad. När jag körde halkbanan 2003 var det mer ”kul”- bara ut och åka. Jag tror vi kollade på någon film, annars var det ingen mer information. Det var inte alls samma genomgång, säger Jerry efteråt.
Han tycker det känns bra att ha fått testa på halkan i en säker miljö. Tasaduq Hussain, som haft pakistanskt körkort i fem år, men som nu behöver ta ett svenskt håller med.
– Jag kommer att ta med mig den här upplevelsen. Den kommer påminna mig om att vara försiktig. Man glider väldigt långt trots låg hastighet när det är halt. Det var kul att testa, men att tappa kontrollen i verkligheten är läskigt, säger han.
Eleverna får själva bestämma i vilken hastighet de vill köra. Allt handlar om eget ansvar.
– Det är okej att bli rädd, då får man respekt för hastigheten, säger Fahad.
– Tanken med risktvåan är att de ska få uppleva och känna. Bränner man sig en gång på en spisplatta, gör man troligtvis inte om det igen. Här har vi många chanser att laborera. I verkligheten finns inte den möjligheten.
Erik Inge