Bättre skörd än väntat

Trots sommarens torka ser det bra ut på åkern. Höstvetet har gett mer än förra året. Foto: Karina Frölund
Textstorlek:

– Det kändes väldigt motigt i juni och juli när det knappt kom något regn överhuvudtaget, säger Alexander von Bothmer, lantbrukare i Malmköping.
Men när han nu sitter i tröskan är han nöjd. Det ser ut att bli bättre skörd än väntat.

– Höstsådden ser bra ut. Förra året fick vi sex ton per hektar, nu ser det ut att bli åtta, säger han.
Sörmlandsbygden träffade Alexander i april när han satte igång med vårbruket efter att hagelskurar och halvstormar prövat tålamodet på honom och många andra lantbrukarna.
Efter det har sommarvädret varit ännu en prövning, men då har det handlat om torka.
– Jag tror att vårsäden har tagit mer skada av torkan än höstvetet vi skördar nu. Nu hoppas jag att det inte regnar hela tiden så vi får in det vi ska, säger han.
Solen skiner och han har börjat tröska. Sammanlagt ska 320 hektar vete, havre, raps, lin och maltkorn skördas.
Under tiden han kör rullar det fram information på en skärm i hytten.
Det är skördedata om vattenhalt, avkastning, hur marken lutar och när det är dags att tömma tröskan.
Sensorer, autostyrning och gps mäter det mesta och navigeringssytemet piper och låter när han inte gör som det vill.
Under sommaren har han också haft hjälp av sensorer på traktortaket som talar om vilken del av marken som behöver mest gödsel.
Sensorerna läser av grödans färg och biomassan under tiden traktorn åker, och inställningen på gödselspridaren ändras när det behövs.
– Det är bra både för miljön och plånboken och höjer lägstanivån, säger Alexander.
Enligt lantmännens prognos ska årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd bli i nivå med femårssnittet.
Den stämmer överens med Alexanders uppfattning, att skörden blir bättre än förra året. Men enligt Lantmännens prognos ser den ut att hamna en bra bit under 2015 års rekordskörd.
I prognosen tar lantmännen hänsyn till den försenade starten på grund av den torra och kalla inledningen av våren, vilket normalt påverkar avkastningen negativt.
Dessutom räknar lantmännen med att de låga grundvattennivåerna märks av eftersom det kommit lägre regnmängder och varit en del torra perioder.
Prognosen pekar på att stora delar av Sörmland har en skördepotential under medel. Östergötland och Gotland har fått något mer regn och verkar gå mot en normalskörd.
I Mälarområdet var förutsättningarna bra fram till midsommar men i juli har även grödorna i Mälarområdet lidit av torrt väder, även om det inte varit riktigt lika torrt som i övriga Sörmland. Prognosen visar på normal skörd.
Karina Frölund