Avreglera mera!

Textstorlek:

Landsbygdens näringar och verksamheter är ofta utsatta för centralmaktens klåfingrighet. Skogsägare, lantbrukare, livsmedelsproducenter, jägare och djurägare dignar under tusentals lagar och regler. En del är nödvändiga och skyddar männi-skor, djur och natur, som jordförvärvslagen. Andra är svårtydda och till och med omöjliga att tillämpa i praktiken. Landsbygdens folk är ytterst medveten om problematiken.

Lagar och myndighetsregler är det tredje största hindret för företagens utveckling och tillväxt enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet som publicerades av Tillväxtverket för några år sedan.

Många regler och lagar har tillkommit i bästa välmening i syfte att lösa ett uppenbart problem, för att i ett senare skede visa sig åstadkomma mer skada än nytta. Krånglet och administrationen som regler skapar står inte alltid i rimlig proportion till vad lagstiftaren vill åstadkomma. Boten blir värre än soten.

Lagar och rättstillämpning måste stå i samklang med det allmänna rättsmedvetandet. Och allt kan inte regleras. De facto är det allra mesta som sker i vår tillvaro inte lagstyrt utan avgörs genom sedvänjor, allmän praxis, gemensamma värderingar och sunt förnuft. Vilket på det hela taget funge-rar alldeles utmärkt!

Det finns en övertro på regler och lagar. På att staten eller kommunen kan ställa allt tillrätta och skapa ett perfekt samhälle. Men det är utopi. Mycket av det som politiker och (över)ambitiösa tjänstemän och experter tror sig kunna komma till rätta med är problemkomplex som inte låter sig lösas med enkla regler.

I trafiken finns det hastighetsbegränsningar, högerregel och förbud mot att köra berusad. Viktiga regler. Men de viktigaste principerna är smidighet, hänsyn och omdöme och de kan ingen lagstiftning i världen reglera fram. Det är kvaliteter som har med inställning och samhällsanda att göra.

Så är det även på flera andra områden som skolan, handeln, affärslivet och forskningen. Etik, moral och värderingar samspelar inom ett befintligt regelverk.

Men regelverket kan aldrig exakt tala om hur individen ska agera i varje enskild situation. För det krävs en inre kompass och en lojalitet gentemot uppdraget – och sam-hället.

Alltså: låt oss tala mer om värderingar och samhällsanda och mindre om regler och centralstyrning. Den allra vik-tigaste styrningen bär vi med oss inombords. Vi har delvis fått den via uppfostran, utbildning och rådande värderingar, delvis förvärvat den genom eget tänkande och sunt ifrågasättande.

Ett laglöst samhälle är absolut inget ideal, men inte heller ett samhälle där mängden regler riskerar att ersätta sunt förnuft och medborgaranda.

Bo Höglander