Härifrån kommer köttet

Enligt branschorganisationen Svenskt kött upphandlas livsmedel till de offentliga köken för cirka tio miljarder kronor varje år. Foto: Thinkstock Photos
Textstorlek:

Köttbullar, falukorv och kyckling – vanliga köttprodukter som serveras på skolor och äldreboenden i Sörmland. Men varifrån kommer köttet?
I stort sett från hela världen, visar det sig.

Branschorganisationen Svenskt kött har tittat på över 200 svenska kommuner och var de köper sitt kött ifrån.Undersökningen visar att hälften av det hela köttet och fyrtio procent av köttprodukterna kommer från Sverige.
När kommuner köper kött ställs det framför allt krav på djurhållning och låga antibiotikahalter – men även på priset.
– Det är glädjande att många vill ha kött från djur som fötts upp med god djuromsorg. Samtidigt uppger var fjärde kommun att lågt pris är mest prioriterat vid upphandlingar. Det är en prioritering som sällan är förenligt med höga djurskyddskrav, säger Elisabet Qvarford, Svenskt Kötts vd i ett pressmeddelande.
I Sörmland uppger flera av länets kommuner att de köper närproducerat kött. Katrineholm och Vingåker har avtal med åtta lokala leverantörer och Nyköping med tre. I Gnesta har man avtal med fyra lokala leverantörer som bland annat levererar nötkött, lamm och vilt.
Gemensamt för de sörmländska kommunerna Sörmlandsbygden varit i kontakt med är att de har majoriteten svenskt kött på inköpslistorna.
Men visst smyger det sig in mer långväga måltider på de sörmländska tallrikarna. I exempelvis Strängnäs kommer oxpytten från Brasilien och den salladsfiléade kycklingen från Thailand.
I Flen kommer mer än en tredjedel av det importerade köttet från Nederländerna.
Andra länder som det handlas kött av offentligt i Sörmland är bland andra Finland, Tyskland, Polen och Chile.
– Jag kan med trygghet köpa kött utifrån eftersom jag vet att det uppfyllt den kravspecifikation som vi har satt. Vi har använt oss av upphandlingsmyndighetens hållbarhetsregler. Det innebär att även om köttet inte är specifikt svenskt så håller det samma kvalitet vad gäller djurhållning med mera, säger Camilla Zingmark, kostchef på Gnesta kommun.
I Gnesta köper man 83 procent av köttprodukterna och 56 procent av det oberedda köttet från svenska producenter.
– Det är ofta man säger att det endast är priset som avgör vid en offentlig upphandling. Men har man satt en kvalitetsribba som man vill hålla – då är det bara priset som avgör. Alla andra krav är ju redan avprickade. Om man däremot inte sätter några kvalitetskrav, då tycker jag att det är fel att bara gå på priset, säger Camilla Zingmark.
Målen för hur mycket av det köpta köttet som ska vara närproducerat skiljer sig mellan kommunerna. I Trosa kommun vill man öka andelen närproducerat, men även på sikt minska köttkonsumtionen.
Sticker ut gör Strängnäs där man helt saknar mål för hur mycket av köttet som ska vara närproducerat. Istället hänvisar man till att ”det inte är en kvalitetsegenskap att varan är producerad på en viss plats i förhållande till konsumtionsplatsen”.
Erik Inge