Storsatsar på äppelodling

En ymkurs kan behövas när man ska bli äppelodlare. Kursledaren Mats Brokvist visar Ropger Tiefensee var snittet på stammen bör läggas. Foto: Anita Hedlund
Textstorlek:

I sluttningen ner mot sjön Skundern i Dunker ska Roger Tiefensee plantera 1 200 äppelträd. Han satt i riksdagen i över tio år, men har alltid drömt om att få göra något med lantbruk. Nu ska drömmen bli verklighet och han ska bli äppelodlare.

Han var med och drog igång föreningen Sörmlandsäpplen, som vill återskapa Sörmland som ett äppellandskap.
Här finns gamla traditioner från slott och herrgårdar med kunniga trädgårdsmästare. Sörmland är till exempel det landskap som har flest unika äppelsorter.
– Det började som en vild dröm 2014, äppelodling är en verksamhet med långa ledtider, säger Roger. Träden kommer våren 2018.
Föreningen började arrangera kurser under våren 2015 och kursledaren från Västra Götaland kom också ut till deltagarna med rådgivning.
Det handlade om jordmån, gödsling, om staket, att skapa lä för små och känsliga träd. Hösten 2015 beställde föreningens medlemmarna tillsammans sina träd från en plantskola i Holland.
– Holländarna är duktiga på träd. De är stora, jobbar rationellt och kan hålla låga priser. Köper man 1000 träd så märks det.
Roger valde en grundstam, som är svagväxande och blir två och halv till tre meter höga. Sedan ympas det på äpplen.
Innan det är dags för plantering i den nuvarande hästhagen ska jorden förberedas. Det är mullhaltig lerjord, som behöver djupbearbetas.
– Det är viktigt att dränera bra, så den ska först djupluckras, sedan ska här sås oljerättika.
Den har rötter ner till en och en halv meter, som luckrar jorden och drar upp kväve. Sedan ska den plöjas ner som biomassa.
Under träden ska det sedan vara öppen jord, men mellan raderna och runtom ska det göras trevligt för pollinatörerna med klöver, syren och fläder.
När träden kommer ska de spaljeras på stolpar var sjätte meter, och bindas upp mot två vajrar plus en stav vid varje träd.
– En modern äppelodling ser mera ut som en vinodling, säger Roger.
3,5 meter mellan raderna, 1 till 1,5 meter mellan träden. Ju fler träd per hektar, desto större skörd.
Men ska man ha mycket tätt mellan träden måste man också vara skicklig på att beskära. Roger som nybörjare kommer att välja ett lite större avstånd.
Roger har bland annat valt Amorosa, en röd klon av Aroma, som växer starkt.
Han säger att människor tycker om röda äpplen, det har delvis påverkat valet av sorter. Karin Schneider är således en röd variant av Ingrid Marie
– Jag har valt sju olika sorter, tidigast är Katja som kommer början av september. Hollsteiner Cox är som Cox Orange fast härdigare. Det är ett av de godaste men är också lite ömtåligt, och vid ekologisk odling måste man tänka på härdigheten.
– Så blir det Santana som är gott och tåls även av äppelintoleranta. Lite Åkerö och lite Melon, 50-60 av varje och de ska mustas, legomustas. De övriga blir cirka 200 träd var, de ska säljas som ätfrukt.
Nu när det går att få svenska äpplen året runt tycker Roger att det är dags att lära konsumenterna att välja svensk frukt.
Numera kyllagras äpplena i +2 grader så mognaden avstannar. När man tar ut frukten väcks den till liv igen och man har några veckor på sig att konsumera.
Rogers hästhage är 0,6 hektar. Han tror inte att han behöver en grossist för att sälja vidare, utan räknar med att frukten kan gå direkt till butiker i närområdet.
Och för mustningen blir det befintliga musterier som får legomusta.
– Blir vi fler odlare behöver vi nog gå ihop för att samordna lagring och distribution. Om man har 5 ha är det dags för ett eget musteri.
Roger har en devis ”Bygdemust – smaken av svenska äpplen och en plats”
– Sorten ger en karaktär men det gör också platsen. Platsgivna förutsättningar som soltimmar, dygnsvariation i temperatur och andra lokala faktorer påverkar smaken.
Härom veckan ordnade föreningen en ympkurs på Julita för sina medlemmar.
Den yrkesmässige odlaren kan knappast bli självförsörjande på nya träd, däremot kan man få en ökad förståelse för hur träd fungera.
– Det är kontaktskapande med äppelodling, väldigt många människor frågar när äpplena kommer. Men det blir först 2019 som det kan bli en liten första skörd.
Roger föreslår att den som har en hektar mark över, kanske med åkerholmar och öppna diken ska satsa på äpplen istället för skog.
– Har du fem hektar äppelodling – då är du stor och då jobbar du heltid. Har du tio hektar, då har du anställda och eget musteri!
Anita Hedlund