Uppfinning räddar liv

Erik Blom som till vardags är elektriker men också deltidsbrandman hoppar frivilligt i vaken för att testa innovationen. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

Att vi ska ha dubbar med oss på isen vet de flesta. Men att händerna kyls ner så snabbt att få kan använda dem kommer kanske som en iskall överraskning.
Nu har den pensionerade deltidsbrandmannen Börje Johansson kommit på en idé och redan nästa säsong kan hans uppfinning vara ute på marknaden

– Olyckstillbuden på isarna är många. Folk är ofta bra på att ha med sig en god utrustning, det är inte det som är felet, säger Börje Johansson.

Att Börje vet vad han talar om råder det ingen tvekan om. Han har jobbat inom räddningstjänsten i 24 år och har sett det mesta. Från bilolyckor till bränder. Men det är en sak han länge har funderat över. Många går ner sig på isarna, framför allt så här års, trots att de är erfarna och har bra utrustning. Och det är isdubbarna som ställer till det.

– Problemet med de konventionella isdubbarna är att många inte klarar av att använda dem. Åker man i vattnet går nerkylningen snabbt och händerna är alldeles för stela och frusna för att man ska kunna ta sig upp, säger Börje.

– Lovar man att rädda liv får det aldrig missa. Så är det bara. Den som har isdubbar med sig tror ju att det fungerar men är man inte supertränad eller lite till åren kommen kan det vara väldigt svårt, för att inte säga omöjlig att ta sig upp, med isdubbar.

Problemen med de isdubbar vi är vana vid verkar vara två. Dels är det tungt att dra upp sig med hjälp av isdubbar, många orkar helt enkelt inte bära sin egen vikt. Dels är det så kallt att händerna stelnar så snabbt att det är svårt att greppa dubbarna.

Det var ungefär så här Börjes tankar gick när han plötsligt kom på sin idé. Dubbar som är fästa på underarmarna. Då kan den som fallit i sjön häva sig upp och kraften blir betydligt bättre eftersom mer kroppstyngd läggs på dubbarna.

– Jag gjorde en prototyp och det såg ut att fungera, berättar Börje.

Och om historien känns bekant, stämmer det. Sörmlandsbygden skrev om detta för ett år sedan. Men efter det har Börje Johansson, från Malmköping, gått vidare med sin innovation. Han vände sig till det statliga utvecklingsbolaget Almi för att presentera sin idé och söka råd.

– Det var intresserade från första stund. Jag fick ett utvecklingsbidrag på 100 000 kronor för att kunna förverkliga min idé och med dessa pengar kunde jag utveckla prototyper, både med dubbar i stål och plats.

I dag ligger isen blank och tjock vid bad- och campingplatsen i Malmköping. Det är dags att pröva den nya typen av isdubbar. Börjes tidigare kollega vid räddningstjänsten, Erik Blom, har erbjudit sig att hoppa ner i vaken.

Han är utrustat med torrdräkt och allt annat som krävs för att ”doppet” inte ska bli alltför plågsamt.

– Här är broddar, ta på dig dem när vi ska gå ut på isen, du anar inte hur många som halkar och slår sig, säger Börje, förutseende.

Han vet ju, han har varit med. Och så ger vi oss ut till vaken som Börje Johansson har förberett. Det är kallt och blåser ruggit. Isen är blank och nästan skrämmande.

– Okej, är ni beredda, hojtar Erik. Och innan vi vet ordet av har han hoppat ner i vaken. Först försöker han ta sig upp med konventionella isdubbar. I Eriks fall är det inga problem. Han är ju både varm, tack vare torrdräkten, och vältränad.

– Men jag inser problemet, säger han. Det kan vara svårt och tungt om man inte är van.

Erik spänner på sig de nya isdubbarna och så är det dags för nästa bad. Han hoppar i och den här gången går det ännu lättare att ta sig upp.

– Det är skillnad. Jag får en helt annan kraft. Det här är en bra idé. Jag tror på den.

Börje och Erik provar lite olika sorter. Dubbar av stål och dubbar av plast. Båda fungerar men kanske faller valet på plastdubbarna.

– Vi får se, säger Börje. Nu vet jag i alla fall hur bra de fungerar. Nästa steg för min del är att hitta en partner för tillverkning. Har vi tur, och allt fungerar, kan de här isdubbarna vara i produktion redan till kommande säsong. Jag hoppas förstås på det.

Lena Magnergård

FAKTA

Det här är Almi ​ 

Almi är ett Svenskt statligt bolag, grundat 1994. Almis uppdrag är att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med rådgivning. Målet är att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt.

Almi kan ge både innovationsbidrag och lån där banker normalt inte går in för att de anser att risken är för hög.

Namnet Almi är inte en förkortning, utan ett påhittat ord som enligt webbplatsen kan härledas till det latinska ordet Almus som betyder växande, närande, fruktbar.