Familjen lever på ”skräpmat”

Andreas Jacobsson och hans kompisar plockar hem mat som affärer slänger. Ofta handlar det om lyxiga råvaror. foto: Lena Granfelt.
Textstorlek:

– Jag har inte betalat för mat på flera år, säger Andreas Jacobsson, journalist och författare till boken ”Svinnlandet – min resa genom en värld av slöseri”.
Han kommer till Culturum i Nyköping idag för att berätta om hur andras slöseri blivit hans överflöd.

– Det är ett chockerande systemfel. Det behövs politiska styrmedel för att få bukt med matsvinnet, säger Andreas Jacobsson.

En natt i veckan åker han och några kompisar till olika containrar och soprum i anslutning till affärer.

Där plockar de med sig matvaror som slängs, ordet skräpmat har fått en ny betydelse.

– Det är prima mat. Det kan stå på förpackningarna att datumet gått ut, men är de inte öppnade är det inget fel på maten, säger han.

Det hela startade med en kommentar. En kompis till Andreas flyttade tiill Uppsala och när de pratade med varandra sa hon att affären i närheten var suverän.

Andreas frågade om det var bra priser eller hur det kom sig att den var så bra.

– Då svarade hon: Nej, nej, inte priserna utan soprummet. Jag kan ta hissen rätt ner i deras soprum där allt är källsorterat. Det är bara att hämta.

– Jag trodde hon överdrev.

Han följde med henne ner i soprummet där allt mycket riktigt var väl organiserat.

– Jag blev förvånad över att affären slängde så mycket bra mat. Jag trodde det skulle handla om några halvruttna tomater, men 80 till 90 procent av maten som slängs är det absolut inget fel på.

Det var startskottet till Andreas dumpstrande, det vill säga hans letande efter mat i soprum och container.

– I början var det nervöst att äta mat som passerat bäst-före-datumet, men jag har aldrig blivit sjuk av maten. Det är obrutna förpackningar

Middagarna och råvarorna blev lyxigare än någonsin. Ju fler soprum och containers han besökte desto större blev hans nyfikenhet.

När han och hans familj levt nästan helt gratis, av »saker som pappa hittat på natten« i ett par år skrev han en bok om matslöseriet.

Enligt Naturvårdsverket visar en kartläggning att det slängs ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år.

– Det är en katastrof. Vi importerar mat som vi kastar. Vi drar upp livsmedelspriserna i andra länder samtidigt som människor där inte har råd att handla mat utan svälter.

Han menar att ett av problemen som leder till att affärer slänger mycket livsmedel är det enorma utbudet av produkter. Att affärerna ska erbjuda allt.

– Ett sätt att minska matsvinnet vore att lägga skatt på livsmedel som kastas. Då kanske det skulle bli vanligare med välgörenhet.

Andreas forsätter plocka upp ”skräpmat”. Efter några års dumpstrande i Uppsala har han vissa favoritsoprum.

– Vissa ställen slänger alltid mycket, medan andra kan vara värda att snabbt kontrollera för rätt vad det är kan de ge väldigt bra utdelning.

Hans matsedel har blivit mer varierad. De nattliga besök i soprummen är rena skattjakterna.

– Nu har jag förhoppningar på krabbor. Jag gick förbi en affär i går som hade tolv stycken kvar som behöver säljas idag om de ska klara bäst-före-datumet.

Så han ser fram emot en skaldjursmiddag med familjen.

Karina Frölund