Betyg för länets skolor

Genomsnittligt betygsvärde för sörmländska sjätteklassare i redovisade kärnämnen: svenska, matematik och engelska läsåret 2015/16. * = skolan har lärare med både svensk och utländsk examen och har undantag från kraven på enbart svensk lärarlegitimation. (k) = kommunal skola. (AB) = friskola, aktiebolag. Foto: Grafik och research: Johan Eriksson
Textstorlek:

Länet Sörmlandsbygdens granskning av skolresultaten för länets sjätteklassare visar på stora skillnader mellan stad och land. Bäst betyg uppnås av elever på stora vinstdrivande friskolor i städerna. Många av de nedläggningshotade kommunala landsbygdsskolorna uppvisar svaga resultat – men där finns också en trio som tillhör klassens ljus.

I Sörmland har debatten om de små landsbygdsskolorna varit het de senaste åren. Nyköping, Strängnäs, Flen, Katrineholm och Eskilstuna har utrett och lagt ner bygdeskolor i flera omgångar. På vissa orter har icke vinstdrivande friskolor tagit över verksamheten. Näshultaskolan, Vrena friskola, Österåkersbygdens Friskola, Dunkers skola, och Europaskolan Malma har alla grott ur askan efter nedlagda kommunala skolor.

Etableringen av små skolenheter på landet går stick i stäv med den övergripande trenden i skolvärlden: det ska helst byggas stora, kostnadseffektiva enheter, där det finns resurser till specialpedagoger, gymnastik- och slöjdsalar och IT. Dessutom finns en integrations- och jämlikhetsaspekt i satsningarna på stora skolor. Genom att blanda elever från olika kulturell och socioekonomisk bakgrund har politiker och tjänstemän velat jämna ut de ojämlikheter som idag är tydliga i många kommuner.

Betyg för sjätteklassare infördes hösten 2012. När Skolverket presenterade sin första utvärdering lyftes både positiva och negativa aspekter.

Många lärare tycker visserligen att betygen hjälper dem att tidigt ringa in elever med behov av extra stöd.
Men i praktiken saknas det resurser för att hjälpa svaga elever.
– Det är allvarligt när elever som behöver stöd inte får det. Efter att betygen från årskurs 6 införts ser vi fortfarande att fyra av tio lärare upplever att elevers möjligheter att få stöd är dåliga, säger Cecilia Sandberg, enhetschef på Skolverket.
– Det finns en likvärdighetsproblematik i detta, det är helt klart, eftersom högpresterande gynnas mer än lågpresterande.

Sörmlandsbygdens granskning visar att många skolor i socialt utsatta och segregerade områden har sämre resultat än länsgenomsnittet. Detta gäller också för flera små skolor på landsbygden. Fem av de tolv skolor som uppvisar sämst resultat i sexan är små kommunala landsbygdsskolor. Lite förenklat kan man säga att skolans strykbarn finns i städernas segregerade bostadsområden, samt på landet.

Men bilden är inte entydig: sjätteklassarna i Stigtomta, Västerljung och Julita presterade toppresultat. Det är alltså fullt möjligt att driva små skolor på landet med goda resultat. Skolverket redovisar dock inte statistik för de allra minsta skolenheterna, vilket gör det svårt att följa upp betygsresultaten för många av ”bygdeskolorna”.
– Det beror på sekretessregler inom statistikområdet, säger Helena Messing Berg, pressekreterare på Skolverket.

I praktiken innebär detta att små landsbygdsskolor blir ”osynliga” i de webbtjänster som används av många vårdnadshavare när de väljer skola åt sina barn. Varken goda eller mindre goda betygsresultat redovisas för småskolorna på nätet.

Den nyetablerade friskolan Europaskolan i Malmköping är dock så stor att sjätteklassarnas betyg har redovisats för läsåret 2015/16. Under sitt första verksamhetsår lyckades inte Europaskolan bryta den fallande betygstrenden i Flens kommun.

Friskolans sjätteklassare uppvisade resultat som ligger i nivå med den kommunala “konkurrenten” Stenhammarskolan – men båda ligger en bra bit under riksgenomsnittet.

En tydlig skiljelinje mellan land och stad består i driftsformen och vinstintresset.
På landet finns inte en enda vinstdrivande friskola. Samtliga friskolor drivs som ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, eller icke vinstdrivande bolag. De stora vinstdrivande skolorna söker sig istället till städerna, och då framförallt Eskilstuna och Nyköping. Lärartäthet och andel behöriga lärare tycks inte ha så stor betydelse för betygen – åtminstone inte i absoluta tal.
De stora friskolorna har i genomsnitt högre betygsresultat är länets kommunala skolor, samtidigt som de har fler elever per lärare och en lägre andel behöriga lärare med legitimation.
Johan Eriksson

FAKTA LANDSBYGDSSKOLOR
I Sörmland finns 39 skolenheter utanför kommunernas större tätorter, som bedriver undervisning för årskurs sex. Sammanlagt går 25 procent av sjätteklassarna i skola på landet. Övriga går i någon av de 52 skolor som ligger i de större tätorterna.
Sjätteklassare på landet i Sörmland har i genomsnitt ungefär samma betyg i kärnämnena som i övriga länet (12,8 jämfört med 12,6) men något lägre än riksgenomsnittet (13,5).
Den typiska landsbygdsskolan i Sörmland har 90 elever, medan skolor i större tätorter har 275. Minst är Ekbacken i Sparreholm med sina 30 elever. Störst är Engelska skolan i Eskilstuna, med 1320 elever.
Endast 400 elever går i friskola på landet (mindre än två procent). Friskolornas elever har i genomsnitt bättre betyg (13,9) än elever i de kommunala skolorna.
Den undersökta statistiken avser läsåret 2015/16. Betygsvärdena räknas om numeriskt enligt denna skala: A = 20, B = 17.5, C = 15, D = 12.5, E = 10, F = 0.
Källa: Skolverket, Siris; valjaskola.se/

.