Behöver fler brandmän

Det behövs räddningspersonal i Oxelösund och Gnesta. Foto: Karina Frölund
Textstorlek:

Oxelösund – Det behövs inte 90 kilo muskler och toppfysik för att jobba inom räddningstjänsten, säger Thomas Larsén, platschef på Räddningstjänsten i Oxelösund.
Han vill se fler som är intresserade av att bli räddningspersonal i beredskap, det som förut kallades deltidsbrandmän.

– Vi behöver alla sorters människor. Normalkondition räcker, vi delar på det tunga jobbet, säger han.
Det är svårt för många små orter att få tag i räddningspersonal eftersom det kräver att man arbetar på orten, inte har längre än fem minuters resväg till brandstationen och att arbetsgivaren säger ja till beredskapen.

– Jag tror det är dags att vi bjuder tillbaka till företagen för att de ska se vilken tillgång räddningspersonalen är. Vi kan ge olika utbildningar till övriga anställda, som hjärt-lungräddning. I en krissituation på företaget är vi de som springer åt rätt håll och kan organisera upp räddningsarbetet.
Thomas Larsén tror att det finns många idéer på hur brandmansbristen ska lösas, men tycker det mal sakta i kommunen.
– Jag skulle vilja se ett större engagemang i Oxelösund. Kommunen betalar Nyköping för att sköta uppgiften, men det finns möjlighet att utveckla det här och i större utsträckning dra nytta av vår kompetens.

Oxelösund är en kommun med bland annat hav, tung industri och hamn.
– Det ligger egentligen i allas intresse att det finns räddningspersonal i beredskap. Jag tror att räddningstjänsten, kommunen, SSAB och kanske andra företag skulle kunns sy ihop bra avtal så företagen skulle känna att de har nytta av brandmännen, säger han.

– Här i Oxelösund är 12 av 15 anställda på SSAB. Det underlättar att ha en stor arbetsgivare på orten. När larmet går måste man kunna släppa allt och sticka.
Eftersom de är så många anställda hos en arbetsgivare har de anpassat räddningstjänstens jourschema efter sina arbetstider på SSAB.

– Det är bra på flera sätt. Om man jobbar i samma grupp hela tiden är det lätt att få samma position, men för oss är det tiden som avgör. Först till station blir chaufför och pumpskötare. Sedan är det rökdykare, sjukvårdare och nästa chaufför som kommer till station.
– De som vill satsa på att bli räddningspersonal och blir antagna får utbildning. Det gäller även c-körkortet som krävs för att köra bilen.

Som namnändringen pekar på gör räddningspersonalen i beredskap mer än rycker ut på bränder. De utbildas också i att hantera trafikolyckor, farliga ämnen, psykosocialt omhändertagande, miljöpåverkan samt lagstiftning.
– Det är spännande och allsidigt. Vi jobbar på land, i vattnet, släcker bränder, räddar djur, bistår vid trafikolyckor, åker på larm om hjärtstopp och mycket mer.