Svälten hotar vilt i vinter

Lantbrukaren Göran Bengtsson är bekymrad. Sommarens torka i kombination med att viltstammarna ökar har gjort att massvält hotar. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

– Delar av Sörmland upplever den värsta torkan på över hundra år, säger lantbrukaren Göran Bengtsson utanför Flen.
– Nu måste man agera, annars väntar massvält bland hjort, vildsvin och älg.

Viltstammarna i länet har ökat marknat de senaste åren. Eftersom sommaren varit torrare än på mycket längre hotas hjort, älg och vildsvin av svält.

Redan nu har Göran Bengtsson kunnat notera förflyttningar av grupper med djur som söker nya foderplatser.

Det innebär att om vintern blir kall och snörik kan de stora stammarna drabbas av massvält om några månader.

– Det här är den torraste sommaren i mannaminne och det innebär att viltet kommer att svälta, säger Göran Bengtsson.

Rapporter visar också att hjortarna redan nu har flyttat på sig till områden där det fortfarande finns mat.

– Hjortarna har, på vissa ställen, blivit som gräshoppssvärmar, säger Göran Bentsson.

– Dessutom, fortsätter han, att om det också skulle bli en kall vinter och snörik blir problemen med svält katastrofal.

Men vad ska man göra. Skjuta av eller utfodra djuren?

– Jag tror att vi måste göra både och. Stödutfodra för att djuren inte ska behöva svälta men parallellt måste vi även skjuta av. Som det ser ut nu kommer situationen bli ohållbar.

Hur mycket anser du måste skjutas av?

– Min uppfattning är att på vissa ställen måste i alla fall halva stammen av hjort och vildsvin bort. Kostnaden för viltskadorna är omfattande i både jord- och skogsbruket.

– Om jägarkåren vill ha enormt stora viltstammar anser jag att det följer ett ansvar att kompensera markägare och arrendatorer ekonomiskt för de skador som viltet vållar.

Eftersom hjort och vildsvin inte ingår i räkningen av vilt kan länsstyrelsen inte visa några siffror men såväl jägare som lantbrukare är överrens. Stammarna har ökat.

– Jag sitter i en viltförvaltningsgrupp tillsatt av länsstyrelsen som omfattar cirka 50 000 hektar i mellersta Sörmland. Inventeringar har visat dovhjortsstammar på cirka 180 dovhjortar per 1 000 hektar. Ett betestryck av 180 dovhjortar motsvarar ett betestryck av 45 älgar, säger Göran Bentsson.

Han förordar skyddsjakt och menar att den har marginell betydelse för viltstammarna i stort men att det betyder mycket för den drabbade enskilda markägaren eller arrendatorn som kan freda sina grödor.

Enligt svensk lag har jordbrukare ingen automatisk rätt till ersättning för viltskador i växande grödor.

I stället används en modell där man ska tillämpa en mycket generös tilldelning av skyddsjakt, som ska bedrivas där skador uppstår.

– Som jag ser det är det vårt ansvar att lyfta frågan eftersom en viltförvaltning med så extremt stora viltstammar som det är kommer att ifrågasättas när man drivit upp så stora stammar som inte klarar av svängningar i fodertillgången, säger Göran Bengtsson.

– Den sunda delen av jägarkåren är överkörd av ekonomiska jägare som har kortsiktiga vinstintressen i sinnet. Bjud- och säljjakterna har kommit för att stanna men de kan inte tillåtas styra all annan jakt och viltförvaltningen i Sörmland.

Sebastian Olofsson på Länsstyrelsen säger att frågan inte har kommit upp på agendan, än. Det har inte rapporterats något hot om svält för vilt.

Lena Magnergård