Gran trivs inte i tallmark

Enligt Göran Silfverling på Skogsstyrelsen väljer alltför många att plantera gran på tallmark och det ger inget bra virke. Foto: Karina Frölund
Textstorlek:

​Tallen mår bra på torr mark med lingonris runt stammen, medan granen har ett ganska hårt liv i samma miljö.
– 20 till 30 år i mager mark sätter sina spår i granen, vi ser ofta att toppskotten blir korta och trädet torkar i toppen, säger Göran Silfverling på Skogsstyrelsen.

Trots det väljer många skogsägare i Sörmland att sätta gran på sin tallmark. Enligt Skogsstyrelsens statistik är hälften av tallmarken föryngrad med annat tall, i huvudsak väljer skogsägarna gran
i stället.

– Gran på torr och mager mark ger inte heller bra virke. Vi jobbar för att hitta en bättre lösning, säger Göran Silfverling.

Skogsstyrelsen har bjudit in till en träff för skogsägare och andra inom skogsbruket för att informera och diskutera mer tall i skogen.

Myndigheten vill se bättre produktivitet men som vi skrev
i förra veckans tidning är betesskadorna stora i vissa områden i Sörmland.

Älgen äter gärna toppskotten på unga tallplantor vilket försämrar kvaliteten på det som så småningom ska bli virke.

I vissa områden av Sörmland, längs kusten, hade nästan en tredjedel av ungtallskogen skador.

Det är också orsaken till att många skogsägare väljer att plantera gran istället.

Men förutom att renodlade granskogar är negativt för den biologiska mångfalden, så minskar också tillgången på foder för viltet.

– Då blir det ännu högre betestryck på de tallskogar som finns. Det blir en ond cirkel.

Göran Silfverling visar vägen genom Skogsstyrelsens tallplantering utanför Katrineholm. Staten äger 250 hektar mark där som har gödslats, röjts och gallrats i olika fykanter sedan 1929. Skogen har använts för utbildning, demonstrationer och forskning under många år.

Göran Silferling berättar om föryngringsprojekt med frötallar där 100 tallar gett 60 000 småplantor.

– Då gör det inte så stor skada om älgarna äter toppskott eftersom det finns så många plantor. Men det kräver mer arbete med markberedning och avverkning.

– Om skogsägaren istället planterar 2 000 fint förädlade tallplantor vill de inte ha in älgen i planteringen.

Även andra hjortdjur äter och skadar tall och de gnager även på statens skog.

Göran Silfverling visar betesskador på tall och berättar att forskarna analyserar vilka djur som ställer till mest skador.

– Med en sekatör knipsar forskarna av det som finns kvar av toppskotten för att med hjälp av DNA kontrollera vilket klövvilt som gör vad.

Information om betesskador och foderprognoser lämnas över till de olika älgförvaltningsområdena i Sörmland. Göran Silfverling hoppas att jägarna tar det med i beräkningen när de planerar årets jakt.

– Det gäller att hitta balans mellan skog och vilt, säger han.

Karina Frölund