Camilla nekas ersättning

Camilla Mattsson har ett smärtsamt diskbråck i nacken. Trots läkarintyg har Försäkringskassan dragit in hennes sjukpenning. Foto: Karina Frölund
Textstorlek:

​Trots att läkare sjukskrivit Camilla Mattsson utanför Gnesta drog Försäkringskassan in sjukpenningen.
– Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska klara mig, säger hon.

Det kan ta upp till fem månader innan någon ens tittar på hennes överklagan, eftersom det är så många som klagar på Försäkringskassans beslut. Under den tiden får Camilla Mattsson ingen sjukpenning alls.

Hennes företagsläkare Bo Renström på Globenhälsan har intygat att hon arbetar så mycket hon klarar och att arbetsgivaren anpassat uppgifterna efter hennes förmåga. Bo Renström säger att hon arbetar förvånansvärt mycket ändå, med tanke på hennes skador.

– Jag blev väldigt förvånad över Försäkringskassans beslut. Jag har skrivit flera kompletterande utlåtanden och pratat med dem i telefon om Camilla, säger han.

Hon har bland annat ett diskbråck i nacken, som trycker på nerver. Beskrivningen av smärtan är ungefär som tandvärk men hennes skada ger värk över ett större område.

– Det blir allt vanligare att Försäkringskassan gör en annan bedömning än vi som läkare. Samarbetet har försämrats katastrofalt, säger Bo Renström.

Camilla är sjukskriven på halvtid och arbetar nu som administratör istället för laboratorieingenjör eftersom hon fysiskt inte klarar handgreppen.

Hon blev sjukskriven i maj 2015. Efter ett års deltidssjukskrivning bedömde Försäkringskassan hennes ärende igen, i början av sommaren, och kom den här gången fram till att hon bör kunna jobba heltid.

– Jag förstår inte hur försäkringskassan kan läsa in att Camilla skulle kunna arbeta mer. Hon har bra arbetsuppgifter i relation till sin sjukdom, säger Bo Renström.

Försäkringskassan skriver till Camilla bör klara av att arbeta heltid eftersom hon klarar jobb på halvtid om hon sitter och har armarna i låg höjd och nära kroppen. Därför får hon ingen sjukpenning. Trots att läkaren har skrivit hur skadorna i nacken trycker på nerverna, att hon äter smärtstillande medicin för att klara nuvarande arbetsuppgifter och bedömer att hon inte kan jobba mer än deltid.

– Jag känner mig misstrodd. Jag förstår att Försäkringskassan vill stävja fusket, men det måste finnas något annat sätt att göra det på, säger Camilla.

På regeringen uppdrag är Försäkringskassan mer restriktiv till att godkänna läkarnas bedömning av patienternas arbetsförmåga.

Camilla Mattson är inte ensam om att ha problem. 17 000 personer i Sverige nekades eller blev av med sin sjukpenning under första halvåret 2016 och fler än 5 000 fick avslag på sin ansökan om sjukersättning.

Ali Hijazi i Katrineholm kan inte jobba på grund av smärtan i armarna enligt läkare och Arbetsförmedlingen. Men Försäkringskassan bedömer annorlunda och menar att han visst kan rehabiliteras för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Därför vill de inte ge honom sjukersättning.

– Jag kan inte göra någonting. Att lyfta, det kan jag inte. Hela tiden har jag ont, ont, ont. Jag kan inte sova för jag har ont, säger Ali.

Han har opererats för tennisarmbåge i bägge armarna utan framgång.

– Läkaren säger att de inte kan göra fler operationer, ortopeden säger att de inte kan göra mer med mig.

Han har ständigt ont och han har svårt att göra vanliga saker som att knyta skosnören eller lyfta dricksglas, utan att det smärtar kraftigt.

Arbetsförmedlingen tror inte att han kan komma tillbaka till arbetslivet eftersom han till och med har svårt att utföra vardagliga sysslor. De tycker inte det är någon idé med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Men Försäkringskassan vill avslå ansökan om sjukersättning, enligt dem kan han att arbeta.

Ali känner sig förtvivlad över beslutet.

– Vad ska jag göra? frågar han sig.

Han är inte ensam om att känna sig uppgiven. Peter Munck af Rosenschöld, vd för branchorganisationen Sveriges Företagshälsor säger att flera läkare har hört av sig om Försäkringskassan nya hårdare policy.

– Handläggarna kräver mer omfattande dokumentation av läkarna och begär ofta kompletteringar. Läkarna får ägna mer och mer tid åt dokumentering istället för patienter, säger han.

Cecilia Udin på Försäkringskassan säger att det inte är självklart att läkarna är de som bäst bedömer människors arbetsförmåga.

Hur ska läkarintyget vara formulerat för att Försäkringskassan ska gå på samma linje som läkaren?

– Det ska tydligt beskriva patientens aktivitetsbegränsningar, säger hon.

Hur kan läkaren i Camillas fall vara tydligare när han har beskrivit diskbråcket, smärtan, medicineringen och konsekvenserna av det?

– Det är svårt att förklara, men kanske genom att tydligare förklara nedsättningarna och aktivitetsbegränsningarna. Camilla klarar inte att jobba heltid med det jobb hon har, men handläggaren har bedömt att hon kan klara ett lättare jobb någon annanstans på arbetsmarknaden.

Vilken sorts jobb skulle det vara?

– Det är inte vår sak att svara på. Men som läkaren beskriver hennes begränsningar så anser handläggaren på Försäkringskassan att hon kan klara att arbeta heltid.

Varför är handläggaren bättre än läkaren på att avgöra om Camilla kan arbeta heltid?

– Handläggarna tolkar intyget utifrån det som står beskrivet från läkaren och tar hänsyn till hela arbetsmarknaden. Det finns möjlighet att arbeta heltid med ett lättare jobb.

Försäkringskassan tar i sina beslut inte hänsyn till arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och andra liknande förhållanden. Så trots att arbetsgivaren anpassat uppgifterna och tempot efter Camillas möjligheter att arbeta anser Försäkringskassan att hon ska söka nytt jobb på heltid.

Det är så många som överklagar Försäkringskassans bedömningar nu att de ska starta en ny avdelning för att hinna med alla överklaganden.

– Det är olyckligt att det tar så lång tid. Det ska ta max sex veckor, nu tar det upp till 20 veckor, säger Cecilia Udin på Försäkringskassan.

Karina Frölund 

Eva-Lotta Eriksson