Svampodling i ladugård

Dagen innan skördade Rolf 34 kilo, då syntes knappast torven. Foto: Anita Hedlund
Textstorlek:

​Det finns numera bara två årstider i den gamla ladugården hos Rolf Wirengren i Björkvik – sommar och höst. Det är så man odlar champinjoner.

Annons:

– Först skapar man en kvav sommar med stigande temperatur. Sedan gör man höst, med tillförsel av frisk luft, vatten och sänkt temperatur. Då skyndar sig svamparna att föröka sig och göra fruktkroppar, berättar Rolf Wirengren.

Innan årstidväxlingarna sätts igång har Rolf förstås ”planterat” champinjon-mycel. I botten av odlingsbädden ligger det ett tjockt lager med komposterad vetehalm. Den är komposterad under en vecka i stora limpor, sedan pastöriserad i en vecka från 58 grader och neråt. Mycelet blandas in i komposten, överst ett lager torv och snart är vetehalmen som en filt, helt invävd med myceltrådar.

– Svampen växer rätt fort, särskilt i början. På fyra till fem dagar växer de från mindre än en ärta till skörd.

Vid värmeböljor drivit svampen fram snabbt, för i odlingsrummen finns ingen kylmöjlighet, bara värme. Gårdagens skörd blev stor, trettiofem kilo, idag bara fem. Normalt blir det jämnare spridning på tillväxten. Det går bra att ta ut tre till tre och en halv skörd på fyra veckor. Sen blir inte avkastningen så stor, näringen tar slut och det kan komma sjukdomar.

– Det är en kapplöpning med tiden för att hålla undan för skadegörare, här sker ingen bekämpning.

Rolf berättar att komposten förr låg med mycelet inblandat i tre veckor med stigande temperatur, vilket gav blomflugorna gott om tid att förökas, efter fjärde veckan började skörden, totalt en omloppstid på åtta veckor.

Under den moderna odlingens fyra veckor hinner inte blomflugorna med, dessutom filtreras inluften.

Komposten av vetehalm kommer från en firma i tidigare Östtyskland. Där tillverkas endast kompost, där finns inga odlingar i närheten, så det går lätt att hålla fritt från skadedjur. Materialet levereras sedan med transporter som inte tar något annat gods.

– Blomflugorna måste motas med slutna system, dom är riktigt träliga.

Rolf odlar i två rum i taget, medan det tredje står på tvätt och tork i tre veckor. När några svampar i ett hörn visar tecken på att ha blivit angripna av någon sjukdom, det vill säga andra svampar, tar han fram storsläggan – han greppar en förpackning med vanligt hushållssalt som han strör rikligt på de angripna svamparna och deras grannar. Där dör alla svamp, önskad och oönskad.

I 26 år har Rolf odlat champinjoner. Det började under omställningsvågen på tidigt 90-tal, då lantbruksnämnden erbjöd olika kurser med alternativa näringar för bönderna och Rolf gick en introduktionskurs.

– Jag hade förbrukad ladugård så jag satte igång. Lite kärvt i början, då fanns ännu inget intresse för närodlat. Tittade runt i butiker med god standard i grönsaksdisken och frågade om de ville köpa in. I början blev det inte så stora skördar. De senaste tio åren har det varit lätt att sälja, närodlat är i ropet och då har priset marginell betydelse.

De importerade kommer ofta från Litauen eller Polen, och Rolf tycker att de ibland kan se lite reströtta ut.

Odlingen är ett deltidsjobb som är igång i stort sett året runt. Han tar bara en paus när det är dags att skörda spannmål.

Det är dessutom en period när folk plockar egen svamp, så det säljs mindre.

– De flesta svampodlare har mer storskalig odling, med anställda och egen transportverksamhet. Det finns en tröskel, då måste man odla väldigt mycket mer för att få det att gå runt.

I Sörmland finns en odlare till, i Eskilstunatrakten.

– Så det finns plats för fler odlare. Problemet är kanske att svampen växer sju dagar i veckan…

Anita Hedlund

Annons: