Näthat får näring i normer

Könsnormerna i samhället påverkar hur vi beter oss på nätet, och för tjejer som utsätts är det inte ovanligt med hot om sexuellt våld. Foto: Thinkstock
Textstorlek:

​Hot och trakasserier mot tjejer är inte ovanligt på internet och även ungdomar som själva inte har blivit utsatta känner till att det förekommer. ”Men det är inte alla som ser det som ett problem”, säger Malin Göransson som har arbetat med ett projekt om just näthat.

Annons:

– Det tycks vara vanligare att tjejer än killar blir utsatta, och det tar sig olika uttryck beroende på vilket kön eller sexuell läggning det kopplas till. För kvinnor är det till exempel inte ovanligt med hot om sexuellt våld, säger Marie Göransson.

Hon arbetar på diskrimineringsbyrån humanitas i Eskilstuna som i drygt två år har drivit projektet ”Nätityder” som handlar om näthat och trakasserier på nätet. Framför allt har de fokuserat på skillnaden i bemötande utifrån kön.

– Vi har varit ute mycket i gymnasieskolorna och pratat om vad det här är, hur det kommer till uttryck och varför vi har det här problemet. Det har blivit mycket prat om könsroller och vilka förväntningar som kan finnas utifrån vilket kön man har.

– Problemet är att det inte är jämställt i Sverige. Beroende på kön behandlas man olika och man tas inte på lika stort allvar om man är tjej eller transperson.

Och problematiken finns i hela samhället: i skolan, på arbetsmarknaden och som sagt på nätet.

– Internet erbjuder så många fler sätt att kommunicera, och då syns ibland problemet tydligare. Det är inte ovanligt att kända kvinnor som uttrycker sina åsikter får ta emot näthat från män.

Att internet har blivit en sådan betydande del av vår vardag bidrar till problematiken.

– Det är lättare för fler personer att ta del av det som skrivs eller läggs upp på nätet. Och för den som utsätts för kränkningarna blir det extra jobbigt att allt ligger kvar under en lång period. Det blir som att kränkningarna fortsätter.

Genom projektet har hon träffat både elever och personal på olika gymnasieskolor samt ungdomar och ledare inom Sörmlandsidrotten.

– Många känner igen det här. Även om de själva inte har blivit utsatta så känner de till att det förekommer.

Och även om inte alla tycker att det är ett problem så finns det många som tycker det och uppskattar att de kommer till skolorna för att informera.

– Det är viktigt att våga och orka vara en motkraft, att skriva något positivt och inte bidra till det negativa.

Själv blev hon förvånad när hon insåg hur utbrett det är med mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet.

– Vi verkar ha flyttat fram gränserna för vad som är okej att säga till varandra och hur långt man kan gå innan någon blir sårad.

– Frågan har uppmärksammats i fler forum än när vi började för två år sedan och det gör kanske att vi pratar mer om det. Men vi har inte lyckats så bra att vi har minskat näthatet markant. Mycket handlar om att vi vill väcka tankar och så frön för fortsatt arbete även när vi går därifrån.

Malin Göransson tycker att skolan överlag skulle kunna bli bättre på att prata om värdegrunder med eleverna.

– Prata om hur man är en schysst kompis, vad man inte får säga till varandra och varför. Värderingar bär man med sig, säger hon.

– Normer och fördomar förändras hela tiden när vi möter nya människor, men mycket handlar om respekt oavsett om vi är lika varandra eller olika. Du har rätt att vara den du är och jag den jag är.

Projektet avslutas i dag, den 9 februari, med en konferens med titeln ”Stoppa näthatet – verktyg för framtiden” på Mälardalens högskola i Eskilstuna.

Eva-Lotta Eriksson

Annons: