Med djuren som gisslan

Många våldsutsatta har svårt att lämna relationen när mannen hotar skada eller döda kvinnans djur. Bilden är arrangerad.​
Textstorlek:

​– Många kvinnor har svårt att lämna en misshandlande man när han använder djuren som gisslan, säger Nathalie Nordén.
Hon är ordförande i VOOV, Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, som förmedlar tillfälliga jourhem åt hundar, katter, kaniner och marsvin när djurägaren befinner sig i skyddat boende.

Annons:

– Om mannen säger att han ska döda hunden eller barnens kanin kan det vara mycket svårt för kvinnan att lämna djuren kvar för att ta sig till en kvinnojour.

VOOV startade för några år sedan när en grupp veterinärstudenter fick information om kvinnomisshandel.

– Det blev tydligt att skräcken, skulden och rädslan för vad som ska hända med djuret kan stoppa upp processen och få kvinnan att stanna kvar.

Mannen vet att det är en känslig punkt för kvinnan och barnen därför hotas även djuret.

– Det är flera som kommit hem till en död hund liggande i hallen, som en del i den psykiska misshandeln eller ett sätt att bestraffa kvinnan.

Det finns vissa mönster som ofta kommer igen när det gäller våld i nära relationer. Bland annat brukar kvinnan bli isolerad och hennes sociala nätverk krymper. Mannen vill i regel ha kontroll över hennes umgänge. Han ogillar eller till och med förbjuder henne att träffa släkt och vänner.

– Hunden eller katten kan bli hennes enda vän, den enda trygga punkten.

Dessutom ingår det ofta ekonomisk kontroll, det vill säga mannen har hand om de pengar som finns. Därför kan det svårt för kvinnorna att vända sig till ett djurpensionat.

– När vi startade var vi kanske lite naiva och tänkte att det kan väl inte vara så svårt att hjälpa till att ta hand om några hundar. Vi hade väl inte riktigt förstått omfattningen, hur många som faktiskt behöver hjälp.

Nu har förbundet byggt upp en ideellt arbetande organisation med lokalavdelningar från Skåne till Norrland. När polis, socialjour eller kvinnojour kontaktar VOOV handlar det om att hitta ett jourhem till djuren i familjen.

– Av polisen har vi också lärt oss att kvinnan inte får känna till var djuret tar vägen, för jourhemmets säkerhet.

Jourhemmen får ersättning för djurens mat, kattsand och veterinär, men i övrigt är arbetet ideellt.

När det gäller stora djur som hästar eller lantbruksdjur blir det svårare. Då kan inte VOOV hjälpa till.

– Det beror inte på att det inte behövs, för det gör det. Män hotar att slå benen av hästarna, inte ge djuren mat eller vatten och så vidare, det är ganska vanligt. Men vi har inte resurser.

– Vi håller på att titta på ett samarbete med Svenska Hästars Värn som skulle kunna hjälpa till men då krävs andra insatser, säger Nathalie Nordén.

Svenska Hästars Värn är en ideell förening som tar hand om vanvårdade hästar och ger dem ett nytt tryggt liv.

I Sörmland finns ännu ingen lokalavdelning av VOOV, men Nathalie Nordén hoppas att det byggs upp en så småningom.

– Vi har en del fall i Sörmland men nu flyttar vi de djuren till jourhem i Uppsala och Stockholms län.

Rita Grünbaum på länsstyrelsen säger att det pågår en diskussion inom länsstyrelsen nationellt.

– Frågan har varit uppe och det finns behov av att ta tag i den, men än så länge har vi inget inplanerat. Det vi i så fall kommer att göra är att sprida information till kommunerna om problemet och att det behöver finnas beredskap.

Karina Frölund

Annons: