(S)nurr åt fel håll

Textstorlek:

 

Efter ett halvår med rödgrön regering har ytterligare försämringar för svensk landsbygd kunnat noteras.

Statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Lantmäteriet har stängt kontor på mindre orter och flyttat dem till större städer.

Satsningarna på Yrkeshögskolan koncentreras i år till storstäderna. 50 procent av de utbildningar som beviljats för 2015 är förlagda till Stockholm, Göteborg och Malmö.

Telia plockar bort ADSL-nätet innan man installerar alternativ, med följd att infrastrukturen i flera landsbygdslän försämras kraftigt.

Och direkt på regeringens initiativ krymper rotavdraget. I stället för de jobb i hela landet som det avdraget bevisligen skapar kommer statliga medel att satsas på att subventionera mindre lägenheter i storstäderna.

Med allt detta i bagaget för regeringen var det väl inte att undra på att landsbygdsministern Sven Erik Bucht (S) slog ganska hårt på sin trumma när ett förslag till lanthandelsstöd presenterades en kort tid före påsk.

Då var det ”regeringens utredare” som föreslog ett driftsstöd till ett antal dagligvarubutiker som uppfyller vissa uppsatta kriterier. 35 miljoner kronor skulle det få kosta och pengarna skulle hämtas ur Landsbygdsprogrammet. Bucht stod bredvid och lät så välvillig att folk i allmänhet nog trodde att det egentligen var han som hade kommit på alltsammans.

Men det var det inte. Initiativet var i själva verket allt annat än rödgrönt. I stället var det den borgerliga alliansrege-ringen som efter centerpartistiska påtryckningar fick utredningen tillsatt under 2014. Och den person som nu alltså kallades ”regeringens utredare” var Catharina Håkansson Boman, tidigare statssekreterare (C) och bland annat den som höll i pennan när Maud Olofssons memoarbok skrevs.

I och med att Håkansson Boman fick fullfölja sitt uppdrag även efter höstens val var hon förstås i någon mån också den rödgröna regeringens utredare. Så långt stämde det. Men hade hennes utredning inte varit igångsatt tidigare under året, så hade nog inga förslag liknande dessa till fromma för landsbygden funnits för den nya regeringen att dra nytta av.

Tyvärr är också risken stor att ”lanthandelsstödet” bara blir ett litet hack i en skiva som för övrigt snurrar åt fel håll. Förstärker den farhågan gör skärtorsdagens formella regeringsbeslut om att ett kommunalt veto mot friskolor ska utredas. Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) vill så gärna tro att det inte ska drabba byskolor, men risken är överhängande att han i det avseendet tror allt för gott om S-märkta kommunpampar. Det har visat sig förr att de i varje fri skoletablering, av vad slag det vara må, sett en konkurrens som i deras ögon inte borde få finnas.