Länets kvarnar nobbar slam

Strängnäs Valskvarn tar inte emot spannmål som är avloppsgödslat eftersom det finns en risk att slammet innehåller högre halter av tungmetaller. FOTO: Lena Magnergård
Textstorlek:

Gärna kretslopp, men inte i kanelbullarna. Det är en något grov sammanfattning av åsikterna när lantbrukare erbjuds slam från reningsverken.

Annons:

Senast i raden att erbjuda sörmlands bönder Revac-slam för gödsling av spannmålsåkrar är Stockholmsbaserade Käppalaverken på Lidingö. Ekonomiskt fördelaktigt men det finns en hake, de stora kvarnarna tar inte emot Revac-gödslat spannmål.

– Det är synd att Kvarnföreningen har som policy att inte ta emot slam när de samtidigt hävdar man är för ett kretslopp, säger Cecilia Bertholds, ansvarig för återvunnen växtnäring, på Käppalaverken.

Många av sörmlands lantbrukare har idagarna fått ett erbjudande från Käppalaverken, som är ett av Sveriges ungefär 2 000 reningsverk, att ta emot slam för att gödsla sina åkrar med.

Det är ett förmånligt förslag eftersom Käppalaförbundet levererar och lagrar slammet på plats hos lantbrukaren som, vid behov, kan sprida slammet.

Det ser alltså ut som en ”win-win-situation” men problemet är att Kvarnföreningen, med bland andra Sörmländska Saltå kvarn och Strängnäs Valskvarn som medlemmar, inte tar emot spannmål som gödslats med avloppsslam.

– Det stämmer att vi inte tar emot slamgödslade grödor och anledningen är mycket enkel, säger Fredrik Malmfors på Lantmännen. Det finns alltid en risk för att avloppsslam innehåller högre halter av tungmetaller och den risken tar vi inte.

Svenska Kvarnföreningen har också upprättat en policy som innebär att när det gäller livsmedelsprodukter får spannmål inte vara avloppsgödslat och föreningens grundinställning är att inget avloppsslam ska återföras till åkrarna.

Denna inställning vållar dock problem eftersom riksdagen i sitt nationella miljömål har att minst 60 procent av fosforn i avloppsvattnet ska återanvändas varav minst hälften inom jordbruket.

Slam som ska användas som gödselmedel på jordbruksmark måste uppfylla höga kvalitetskrav. Revaq är ett certifieringssystem för kommunala reningsverk som har ambitionen att nyttiggöra slam på åkermark.

Det ägs av Svenskt Vatten och har tagits fram i samarbete med bland annat Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund och Svensk Dagligvaruhandel.

Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm.

Vid rening av avloppsvatten bildas slam som behandlas i två steg: först rötas det i anaerob miljö (mikroorganismer som inte kräver tillgång till fritt syre) och därefter följer en mekanisk avvattning i centrifuger.

Varje år produceras cirka 20 000 ton avvattnat slam som huvudsakligen används som gödsel på åkermark i andra län.

– Ännu har inte några lantbrukare i Sörmland nappat på vårt erbjudande, säger Cecilia Bertholds på Käppalaverket, men många har hört av sig med frågor och erbjudandet gick ju ut för endast någon vecka sedan.


Annons: